05.09.2013 Views

Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Christoffer H Ericsson<br />

Kostern Southern Cross<br />

I 1930-talets fredliga och behagliga<br />

värld var jag en tonårig skolpojke utan<br />

föräldrar, som logerade hos en farbror i<br />

en villa på Brändö i Helsingfors. Jag var<br />

intresserad av båtar med segel, och önskade<br />

mig en egen båt – vilket jag hade<br />

råd till med ärvda pengar. Vingbåten – den<br />

svenska ”stjärnbåten”, en tvåmans pojkbåt,<br />

hade varit den rätta, men jag drömde<br />

om en långfärdsbåt, ett litet skepp.<br />

Bakgrunden var utgångssituationen<br />

med en mor med sjöskräck som förbjöd<br />

alla slags båtar, och speciellt båtar med<br />

segel. Hon var nu död och borta och min<br />

förmyndare uppfattade en båt såsom uppfostrande<br />

och karaktärsdanande element.<br />

Jag instruerades att söka upp en äldre<br />

båt till vettigt pris i Helsingfors, vilket<br />

jag omedelbart gjorde. Jag snokade på<br />

båtvarven, som jag kände, och fann inte<br />

mycket. Det rätta hade varit att beställa<br />

en vingbåt, men det gick inte så.<br />

På Blekholmen, Nyländska Jaktklubbens<br />

(NJK) klubbhamn, påträffade jag på<br />

varvsområdet liggande otäckt och under<br />

bar himmel en kosterbåt med klyvarbom<br />

och stort träroder på aktern. Båten föreföll<br />

64<br />

Min första egna riktiga båt<br />

övergiven och oskött, och gav intryck av<br />

allmän vanvård; det luktade unket under<br />

däck, och speciellt under durkarna som jag<br />

lärt mig att lyfta på. Där såg det inte bra ut.<br />

Riggen låg på annan plats och kunde inte<br />

synas; seglen fanns i förvar hoprullade,<br />

inte i säckar som brukligt. Det var tydligt<br />

att båten inte intresserade ägaren, och att<br />

priset var måttligt. Det var mycket med<br />

inventarier och utrustning; t.ex. ankarkättingen<br />

var svårt förrostad.<br />

Mångårig kund hos varvet<br />

Min förmyndare nappade på uppslaget<br />

och köpte båten av den tyske apotekaren<br />

René Bauer. Båten levererades sjösatt och<br />

påriggad några veckor senare med bogser<br />

till Silversundet, mellan Brändö och<br />

Blåbärslandet. Jag blev nu mångårig kund<br />

hos Wickmans på varvet, där jag tidigare<br />

sprungit såsom sonen Rainers kamrat<br />

från Brändöskolan. En boj behövdes på<br />

eget vatten på Brändösidan, och varvet<br />

åtog sig att tillverka en dåtida boj av en<br />

trätunna med smide, kätting och sten.<br />

Bojen blev båtens hemstation under fyra

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!