Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

som vunnit dykartävlingen just det år, då vi var där. Det var
ett märkligt sammanträffande. Brodern hade sedan tragiskt
nog blivit dödad i det inbördeskrig, som hon flytt ifrån. Jag
hade svårt att hitta ord när hon berättade det för mig. Det
är först i kontakten med någon som själv drabbats, som man
på riktigt känner vidden av de tragedier som inträffar i vår
omvärld.
Annastina har en kusin, som bodde i Santa Barbara i Kalifornien.
På åttitalet kom vi att fira en jul hos honom. Vi fick
låna en av hans bilar för att göra en tur runt San Francisko
och Los Angeles. I San Francisko körde vi nedför de långa
branta gator, som använts för biljakter i åtskilliga filmer. Vid
Fishermans Wharf fick vi se sälar och pelikaner i frihet och vi
fick smaka världens enligt reklamen bästa Pina Colada. Den
var faktiskt mycket god.
På vägen ner mot Los Angeles åkte vi genom öde ökentrakter
med märkliga kaktusväxter. Väl framme tog vi in på ett
hotellrum. Vi strövade omkring i kvarteret och klämde i oss
vår första och enligt min förhoppning också sista sushi på en
bar. Något egentligt centrum i staden hittade vi inte, men vi
tog bilen runt Beverly Hills och begapade de flotta lyxvillor,
som filmstjärnorna bodde i. Sedan vände vi åter längs kusten
upp mot Santa Barbara.
Ett bestående intryck för oss var den julhysteri som rådde.
I butikerna hade det spelats högljudd julmusik non stop
efter Thanks Giving-helgen i november. Både butikerna och
fönstren var belamrade med tingeltangel, granar, tomtar och
renar och högar av färdiginslagna julklappar. I villakvarteren
tävlade man om vem som hade flest av de färgglada lampor,
113