Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

hade vanligen en handfull av dem slutat lyssna och diskret
börjat syssla med något annat. Efter en kvart hade halva klassen
slutat följa med. Efter lektionen var det många av dem,
som inte ens kom ihåg vad lektionen handlat om. Men efteråt
tyckte vanligen kandidaten, att eleverna hade varit bra med
på noterna. Hon hade, som de flesta andra lärare, bara riktat
sin uppmärksamhet mot de mest betygsmedvetna eleverna.
Det vill säga de elever, som satt närmast framför henne och
som räckte upp handen och svarade på hennes frågor. Resten
av eleverna hade hon avskärmat.
Jag insåg att min lärobok var i grunden feltänkt. Den
ledde till en undervisning där läraren var aktiv och eleverna
passiva. Kandidaterna kunde heller inte kopiera mitt sätt att
undervisa med gester, tonfall osv. Även om de hade kunnat
det skulle det inte ha lett till att eleverna fick några varaktiga
kunskaper. Därför slutade jag att sälja läroboken, trots att jag
därigenom förlorade avsevärda inkomster.
78
Jag blev mer och mer övertygad om att det var den genomgående
katederundervisningen, som var boven i dramat. Jag
tyckte inte det var rimligt, att elever skulle sitta passiva under
6-8 lektionstimmar om dagen medan lärare öser över dem
en massa information, som de flesta elever varken hinner ta
emot eller smälta. Detta blev särskilt uppenbart när det gällde
de mindre studiemotiverade elever, som jag undervisade.
Själv hade jag aldrig upplevt något annat än katederundervisning
under min skoltid. En undervisning, där läraren stod
i centrum och var aktiv hela tiden medan eleverna mestadels
satt passiva. Jag hade heller inte sett någon annan slags undervisning
under min korta lärarutbildning.