Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

som hölls av lärarkandidater. Jag satt vid sidan om eleverna
och iakttog dem och deras reaktioner på den undervisning de
fick. Efteråt diskuterade jag med handledare och kandidat hur
lektionen gått, vad som var bra och vad som kunde förbättras.
På sextitalet var det katederundervisning som gällde. Kandidaternas
handledare var inte vana vid några andra lektionsinslag.
Jag fann vanligen att några elever slutade att lyssna på
kandidaten redan efter ett par minuter. När halva lektionen
gått kunde närmare hälften av eleverna ha slutat lyssna. Efter
lektionen kunde flera elever inte ens redogöra för något, som
lektionen handlade om. Kandidaten ansåg dock vanligen att
eleverna varit bra med på lektionen. Hon vände sig till den
mera betygsmedvetna delen i klassen som räckte upp handen
och svarade på frågor. Resten av eleverna avskärmade hon.
Uttrycket strömlösa elever hämtade jag från de första
försöken med lektioner i datasalar. Varje elev hade framför
sig en liten monitor. På den skulle läraren mata in uppgifter
och information genom sin central på katedern som var hopkopplad
med elevernas monitorer. Vid ett tillfälle hade någon
dragit ut en elkontakt. Läraren jobbade länge för fullt med att
mata in information och uppgifter till eleverna, innan hann
upptäckte att deras skärmar var släckta. Vad jag såg under
vanliga katederlektioner påminde om denna datorlektion. Läraren
matade eleverna med information men många av dessa
hade sina mottagare släckta. De var strömlösa.
Den lärdom jag drog av otaliga sådana observationer var
att det är stor skillnad mellan utlärning och inlärning. För att
eleverna ska lära måste de aktivt ta emot och bearbeta den information
de får. För att eleverna ska vilja och kunna ta till sig
den information de får krävs att de får vissa förutsättningar.
Under de många timmar, som jag studerat elevernas arbete,
har jag kommit fram till att det är nödvändigt att eleverna
146