Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

får den tid att tänka som de behöver. Lärarens förmedling av
kunskaper är lika svår och går lika fort för alla elever. För vissa
är det för lätt och går för sakta, för andra är det för svårt och
går för fort. Det är också viktigt att eleverna finner att det de
lär sig är meningsfullt för dem. Annars finner de ingen anledning
att anstränga sig. Viktigt är också att skolarbetet blir
omväxlande och stimulerande. Uttråkade elever orkar inte ta
till sig kunskaperna. Viktigast av allt är dock att de lyckas lära
och får uppskattning för det. Genom de graderade betygen
får många elever klart för sig att de är misslyckade. Efter en
tids ansträngningar inser de, att de aldrig kommer att kunna
få några bra betyg. Då slutar de att anstränga sig.
De kunskapsbrister hos de skolsvaga eleverna som man
nu konstaterat, beror bara marginellt på brister i lärarnas
ämneskunskaper, det vill säga på utlärningen. Det är i elevernas
förutsättningar att kunna ta till sig undervisningen det
brister, det vill säga i inlärningen.
Därför blir jag frustrerad av den vändning, som skolpolitiken
nu, 2010, tagit. Vid försöken att råda bot på de konstaterade
kunskapsbristerna i skolan fokuserar regeringen
på utlärningen i stället för på inlärningen. Skolministern
har talat sig varm för en gammeldags kunskapsförmedling i
helklass. Ett arbetssätt, som försämrar lärarnas möjligheter
att låta alla elever tänka i egen takt, vilket särskilt drabbar de
skolsvaga eleverna. I den nya lärarutbildningen ska fördjupningen
av ämneskunskaperna få 90% av studietiden, trots
att ämneskunskaper till stor del är färskvara som glöms bort
eller blir förlegad. Detta sker på bekostnad av den tid, som
kandidaterna skulle behöva för att kunna ge sina elever de
förutsättningar de behöver och kunna fatta och verkställa bra
beslut i undervisningen. Det vill säga lärarens hantverk.
147