Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

More documents

Recommendations

Info

och störa mig där. Ett år föråt jag mig där på mockatårta så allvarligt, att jag senare i livet mår illa bara jag ser en sådan tårta. När jag blivit alltför gottsugen hade jag ibland smugit mig in i köket och knyckt en näve sockerbitar att festa på. En kväll fick jag höra hur pappa talade med Lydia om någon, som hade dött. Jag hörde hur pappa sade: ”Stackars människan, att hon hade så svår sockersjuka, det hade jag inte en aning om.” Jag blev alldeles stel i kroppen, när jag hörde det. Detta hände bara några dagar efter det att jag förätit mig på mockatårtan. Jag blev säker på att jag skulle dö. Så mycket socker som jag hade ätit. Och jag ville inte oroa snälla pappa med detta. Och stränga mamma vågade jag inte berätta det för. Jag hade ju olovandes stulit sockret och tårtbitarna. Det var ju en synd att stjäla. I min aftonbön bad jag Gud förlåta mig att jag stulit. Men jag kände mig inte säker på att bönen räckte för att rädda mig. Jag hade hört Lydia säga att synden straffade sig själv. I flera dar var jag som sjuk av oro för det som väntade mig. Så småningom tog jag dock mod till mig och berättade för Lydia vad som hänt. Hon bara kramade om mig och skrattade och sade, att det inte var någon risk att jag skulle få sockersjuka. Hon tröstade mig med, att man faktiskt inte kunde få sockersjuka genom att äta socker. Det lilla socker, som jag hade ätit var i alla fall helt ofarligt. Men hon försökte låta litet sträng, när hon sade, att det nog var bäst att jag för säkerhets skull inte knyckte något socker eller några tårtbitar mera. 30
När jag gått ut småskolan på landet fick jag börja i folkskolan i Uddevalla och bo tillsammans med syskonen i skolhushållet där. Grammofontimmen var då den trevligaste timmen på dagen. Vid sextiden på kvällen satt jag och lyssnade på radion tillsammans med de äldre syskonen. Vi drack kaffe eller saft och ibland hade någon av mina bröder köpt bakelser på Einars konditori. Då var det fest. Jag tyckte inte om all musik som spelades, men det mesta av den. Musiken inleddes eller avslutades med en eller flera marscher, som spelades av olika regementens musikkårer. Det var krigstid och folkets stridsvilja skulle mobiliseras. Den musiken tyckte jag lika illa om som den militära exercis, som jag var tvungen att delta i på gymnastiktimmarna i skolan. Ett musikstycke, som man då ofta spelade och som jag tyckte om, hette Spökbrigaden. Namnet på stycket satte min fantasi i rörelse. Det gjorde också ett annat musikstycke, Dance Macabre av Saint-sans. Mina äldre syskon talade om för mig, att musiken handlade om hur döda människor vid midnatt steg upp från sina gravar på kyrkogården och började dansa med varandra. Hur denna dans kunde gå till och hur det såg ut, var något jag ofta fantiserade om. Mamma såg till att jag redan från tidiga barnaår gick i kyrkan varje söndag. Jag satt där på prästgårdsbänken och lyssnade på golvurets tickande och pappas mässande, som jag inte begrep ett dugg av. Tiden gick oändligt långsamt. Litet bättre blev det, när orgeln spelade och man fick sjunga psalmer. Det kunde kännas både litet högtidligt och vackert, tyckte jag. Ännu bättre hade det varit, om det inte suttit en högröstad bonde på bänken bakom mig som sjöng så falskt, att det nästan gjorde ont i öronen. Ibland var det begravning i samband med högmässan. Då skred några svartklädda män med dystra miner långsamt 31
Page 2 and 3: Boken kan beställas från: Books-o
Page 4 and 5: Innehållsförteckning Lille Sven 5
Page 6 and 7: Ibland kunde det hända att pappa v
Page 9 and 10: Djuren som dog Lille Svens död kom
Page 11 and 12: hela vägen hem. Synen av den ihjä
Page 13 and 14: gå förbi där i mörkret. Jag bru
Page 15 and 16: Jag hade tre äldre bröder. Bosse,
Page 17 and 18: Det som hänt var att korna hade be
Page 19 and 20: ett stort djur. Men det kunde jag j
Page 21 and 22: Men det hände ibland att råttor b
Page 23 and 24: edvid den grav, där Diana låg, oc
Page 25 and 26: kätten fanns det två grisar. Jag
Page 27: hela livet i trånga små ståltrå
Page 32 and 33: fram på kyrkgången. De bar en sto
Page 34 and 35: henne. Värst var en lång, mörk k
Page 36 and 37: vedboden. Sedan vi fått vattentoal
Page 38 and 39: fram och tillbaka till järnvägsst
Page 40 and 41: upp rören med en brinnande blåsla
Page 42 and 43: I fortsättningen såg jag till att
Page 44 and 45: dyka upp. Jag kände mig då stor o
Page 46 and 47: När jag tagit adjö och skulle sp
Page 49 and 50: Funderingar om synd och död Jag ha
Page 51 and 52: förstod jag inte. Och det var ju s
Page 53 and 54: lekte ko och jag skulle springa eft
Page 55: nat se till, att det inte blev så.
Page 58 and 59: vid matbordet. Men det var vanligen
Page 60 and 61: Familjens dåliga ekonomi gjorde, a
Page 62 and 63: Lorangan ut. Men det gick inte att
Page 64 and 65: 64 Något, som gav mig litet bätt
Page 66 and 67: göra mer har bidragit till att jag
Page 68 and 69: Mitt nedsatta betyg i uppförande b
Page 70 and 71: sade och gjorde och alla visste, at
Page 72 and 73: i insparksritualen. Jag vägrade at
Page 74 and 75: 74 När jag 1958 hade avlagt min e
Page 76 and 77: före detta fanjunkare då föll i
Page 78 and 79: hade vanligen en handfull av dem sl
Page 80 and 81:
korrekta bedömningen, att det är
Page 82 and 83:
ämnesövergripande mål såsom sam
Page 84 and 85:
lektor Albihn på lärarhögskolan
Page 86 and 87:
föra våra böcker om projektarbet
Page 88 and 89:
mer uppdrag från Skolöverstyrelse
Page 90 and 91:
ämneskunskaper. Nyutbildade lärar
Page 92 and 93:
92 I mitten på åttitalet fick ja
Page 94 and 95:
Men utgivningen av boken blev till
Page 96 and 97:
på sig uppgifter för klassens fö
Page 99 and 100:
Familjen När jag var nyinflyttad i
Page 101 and 102:
På vägen mellan Skottland och Lon
Page 103 and 104:
New York. Det var också där han t
Page 105 and 106:
latrinerna i det militära. För at
Page 107 and 108:
udde blev som balsam för själen.
Page 109 and 110:
Resorna När jag försöker minnas
Page 111 and 112:
på berget ovanför staden. Där tr
Page 113 and 114:
som vunnit dykartävlingen just det
Page 115 and 116:
Det var också mycket luftföroreni
Page 117 and 118:
att klaga på, om det inte varit f
Page 119 and 120:
Vi gjorde ännu en resa till Paris.
Page 121 and 122:
med den döde hövdingen till hans
Page 123 and 124:
Minnen av tragiska dödsfall Det ja
Page 125 and 126:
närheten, eftersom pojkarna brukad
Page 127 and 128:
Några år senare hade jag fått et
Page 129 and 130:
Situationen kändes overklig för m
Page 131 and 132:
klass hade efter studentexamen fari
Page 133 and 134:
Tankar om Gud De oklarheter i den k
Page 135 and 136:
uppenbara sig i Livets Ords kyrka.
Page 137 and 138:
Människor har i alla tider kunnat
Page 139 and 140:
Tankar om politiken Jag har aldrig
Page 141 and 142:
minska samhällets betydelse har l
Page 143 and 144:
man röstar. Alla bildar sig väl e
Page 145 and 146:
Tankar om skolan Jag har levt i sko
Page 147 and 148:
får den tid att tänka som de beh
Page 149 and 150:
Även i skolpolitiken följer man d
Page 151 and 152:
Tankar om mina föräldrar Ett par
Page 153 and 154:
var att gå. I kyrkan måste han ha
Page 155 and 156:
Men det kändes ändå fel och unde
Page 157 and 158:
Psykologer har uttalat sig om vikte
Page 159 and 160:
öva på de psalmer, som hon som or
Page 161 and 162:
Tänkesätt Under gymnasietiden kom
Page 163 and 164:
Det är bättre att vara rik än at
Page 165 and 166:
ända sedan dess. Trots allt visade
Page 167 and 168:
en intervjuundersökning eller någ
Page 169 and 170:
ostad. Ju kärvare det är på bost
Page 171 and 172:
stöta sig med den eller den potent
Page 173 and 174:
Tankar i skymningen Jag är nu 77
Page 175 and 176:
Jag tänker på det faktum att vi b
Page 177 and 178:
hjälporganisationer. Själva har v
Page 179 and 180:
Eller känna spänningen, när jag
show all

Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?