Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

Man fokuserar också mer på hur man ska mäta kunskap i
stället för på hur man ska skapa kunskap. Eleven blir ju inte
längre ju oftare hon mäter sin längd. Lika lite lär hon sig mer
ju oftare hennes kunskaper mäts genom betygsprov. Ju mer
dessa prov är knutna till detaljerade kursplaner och graderade
betyg, desto svårare får lärarna att ge eleverna en stimulerande
och för dem meningsfull undervisning.
Allvarligast är dock att betygen nu ges större vikt genom
att de tidigareläggs och får fler betygssteg. Betygen blir än
mer förödande för de skolsvaga elever, som misslyckas och
aldrig känner sig uppskattade i skolan. De som inte förstår
eller hinner följa med i det som läraren säger. De som varken
får hjälp eller arbetsro att läsa läxorna i hemmet. De som
tvingas att ideligen delta i betygsprov på sådant, som de inte
hunnit eller kunnat lära sig. De som långleds under för dem
meningslösa lektioner. De som därför skolkar eller stökar till
det i klassen. De som vet att de aldrig kan få de goda betyg,
som krävs för att få bra jobb. Många av dessa elever mister sin
framtidstro, får ångest, skär sig eller hamnar i drogmissbruk,
kriminalitet eller prostitution. Det är ingen tillfällighet att
elever med låga betyg löper nio gånger så stor risk att hamna
i kriminalitet eller att det är tre gånger så stor sannolikhet
för att elever med låga betyg ska begå självmord. Allt enligt
Socialstyrelsens statistik.
Skolministern säger sig vara mest bekymrad för de
skolsvaga elevernas dåliga resultat. För att råda bot på detta
vill han se hårdare tag. Hårdare krav, mer betyg, ordningsbetyg,
bestraffning av skolkare och deras föräldrar, kvarsittning,
förflyttning, avstängning osv. Åtgärder, som ingalunda gör att
dessa elever lär sig mera. Men åtgärder, som får dem att vantrivas
än mer i skolan. Åtgärder, som dock flertalet föräldrar
kan tycka om, eftersom det inte är deras barn som drabbas.
148