"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

More documents

Recommendations

Info

Vad Har genuS Med naturVetenSKaP att göra? Kristina anDersson, fil.dr i naturvetenSkapernaS didaktik. kunskapsmaterial från rfSu, rfsu.se 12. 102
Vad Har genuS Med naturVetenSKaP att göra? Kristina anDersson genus och Kön I undervisning om sex och samlevnad ingår att definiera könsbegreppet, men också att diskutera och problematisera det. För biologer definieras honkön och hankön utifrån hur stora könsceller som produceras, de individer med stora könsceller definieras som honor och de med små könsceller som hanar. <strong>Den</strong>na biologiska definition måste kompletteras med kunskap om hur vi människor interagerar med och påverkas av yttre faktorer. Vi föds in i ett samhälle med en kultur som har starka föreställningar om kön och vad som förväntas av respektive kön. De här föreställningarna och förväntningarna kan se olika ut genom historien och i olika kulturer. <strong>Den</strong> eviga diskussionen huruvida kön i första hand är biologiskt (genetiskt styrd) eller socialt konstruerat är en förenklad och polariserad utgångspunkt. Så fort en äggcell och en spermie har smält samman och celldelningen påbörjas så är denna början till en ny människa utsatt för yttre påverkan, det som vi kallar för miljöpåverkan, i form av hormoner, ljud från yttervärlden, kemikalier, etc. När det lilla barnet sedan föds, hamnar det i en miljö med starka föreställningar om kön och denna yttre påverkan startar från första sekunden där omgivningen snabbt bestämmer sig för vilken könskategori det lilla barnet tillhör. Historikern Yvonne Hirdman skriver elegant om detta: Genus bör också förstås som mer ”invecklat” än begreppet ”socialt kön”, vilket är en dikotomistisk konstruktion som klart antyder att det är summan av komponenterna ”socialt” + ”kön” som om det vore en enkel matematisk formel av 1 + 1 = 2. Genusförståelsen innebär att man inte förstår 1 och 1 som någonsin reellt existerande. Tvärtom finns de inte. Det finns bara ett 2. (1990, s. 76) Slutsatsen av det blir att vi aldrig kan studera den biologiska påverkan på en individ isolerat. Vi finns alltid i ett socialt sammanhang – det finns bara ett 2. Tänkandet runt detta ”2” kan också underlättas genom att använda begreppet ”genus” som Hirdman skriver. Begreppet genus skapar osäkerhet – man får en känsla av att man är ute och vandrar i myrmark och inte riktigt vet var man har fast mark under fötterna. Och det är det som är poängen. Att i tänkandet runt människan använda ett ord som inte är självklart och inte historiskt och kulturellt belastat, kan skapa något uppfriskande nytt. Detta att genus genomsyrar våra samhällen och internaliseras i oss individer redan från födseln kan beskrivas som processer på tre olika nivåer: den symboliska, den strukturella och den individuella nivån (Harding 1986, Hirdman 1990). Med genus på en symbolisk nivå avses att språket, som är våra tankar om världen, är förbundet med genus. För att förstå vår omvärld behöver vi urskilja mönster och göra kategoriseringar. Bland annat har vi ett dikotomiskt tänkande där vi använder motsatspar för att beskriva vår omgivning. Vi kan inte förstå varm om vi inte har kall, ljus om vi inte har mörker osv. Feminin och maskulin kan också förstås som motsatspar (och har gjorts genom historien) och kopplas då samman med andra dikotomiska egenskaper som känsla-förnuft, mjukt-hårt, subjektivitet-objektivitet osv. På detta att kvinnligt och manligt, Kvinna och Man representerar olikheter på ett symboliskt plan, följer att egenskaper kopplat till det manliga värderas högre än det som är förbundet med det kvinnliga (Hirdman 1990). De här tankemönstren tar sig uttryck i uppfattningar om vad kvinnor och män bör syssla med, hur de bör agera, 103
Page 1 and 2:
den onaturliga naturen KunsKapsmate
Page 3 and 4:
tips på urval av material från rF
Page 5 and 6:
Sex ocH SaMleVnad är ett KunSKaPS
Page 7 and 8:
analt, oralt, Vaginalt - Vad är no
Page 9 and 10:
analt, oralt, vaginalt - vad är no
Page 11 and 12:
SAMHÄLLE KULTUR NATUR BIOLOGI POJK
Page 13 and 14:
hanS olSSon Flickors sexualitet är
Page 15 and 16:
hanS olSSon dande och fick legitime
Page 17 and 18:
hanS olSSon De flesta tycker nog in
Page 19 and 20:
hanS olSSon brukar säga att det ä
Page 21 and 22:
naturKunSKaP - PerSPeKtiV På genuS
Page 23 and 24:
naturkunSkap - perSpektiv på genuS
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
SKolan central För ungaS KunSKaPer
Page 31 and 32:
Skolan central för ungaS kunSkaper
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Sexuellt öVerFörda inFeKtioner (S
Page 39 and 40:
larS falk sexuellt smittsam, men ka
Page 41 and 42:
larS falk pliktiga och det finns al
Page 43 and 44:
larS falk män. Samtidigt är den m
Page 45 and 46:
HiV - Hur det Fungerar ocH BeHandla
Page 47 and 48:
göran bratt • larS moberg För a
Page 49 and 50:
göran bratt • larS moberg mor ba
Page 51 and 52: göran bratt • larS moberg virus.
Page 53 and 54: göran bratt • larS moberg I den
Page 55 and 56: eferenser Den yttersta plågan av L
Page 57 and 58: StigMa, SJälVStigMa ocH diSKriMine
Page 59 and 60: Walter heidkampf Självföraktet ka
Page 61 and 62: Walter heidkampf för andras rädsl
Page 63 and 64: diagnoS, FörloPP ocH BeHandling Wa
Page 65 and 66: Walter heidkampf Dagens moderna beh
Page 67 and 68: HorMoner ocH PreVentiVMedel lena ma
Page 69 and 70: hormoner och preventivmedel histori
Page 71 and 72: BiologinS Paradox: Föränderliga K
Page 73 and 74: iologinS paradox: föränderliga k
Page 85 and 86: SKogenS Konung ocH dJurenS Konung i
Page 87 and 88: SkogenS konung och dJurenS konung i
Page 101: SkogenS konung och dJurenS konung i
Page 105 and 106: kriStina anderSSon dem från att se
Page 107 and 108: kriStina anderSSon var väldigt sva
Page 109 and 110: kriStina anderSSon som lärare driv
Page 111 and 112: ”tänK oM Vi låg i ett ProVrör!
Page 113 and 114: auli arvola orlander förmedlar oli
Page 115 and 116: auli arvola orlander I situationen
Page 117 and 118: auli arvola orlander Eleverna visar
Page 119 and 120: auli arvola orlander av spermier oc
Page 121 and 122: auli arvola orlander referenser 1
Page 123 and 124: ”delFiner är Ju ganSKa gay, de
Page 125 and 126: Foto: Staffan Waerndt, Naturhistori
Page 127 and 128: ”delfiner är Ju ganSka gay, de
Page 129 and 130: när Man Har oKlart Kön - dSd, diS
Page 131 and 132: inis - intersexuella i sVerige En p
Page 133 and 134: Den statistik som finns i Sverige s
Page 135 and 136: Kön, tranS ocH ciS mina gäreDal,
Page 137 and 138: kön, tranS och ciS Många gånger
Page 139 and 140: kön, tranS och ciS risera en perso
Page 141 and 142: kön, tranS och ciS dentitet är of
Page 143 and 144: kön, tranS och ciS uteslutande utg
Page 145 and 146: kön, tranS och ciS ella och övrig
Page 147 and 148: tranS cecilia Dhejne • Katarina
Page 149 and 150: cecilia Dhejne • Katarina öberg
Page 151 and 152: B. Varaktig otillfredsställelse me
Page 153 and 154:
cecilia Dhejne • Katarina öberg
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
BiologiSKa grunder För Sexuell lä
Page 163 and 164:
guStav nilSonne Ibland framförs de
Page 165 and 166:
KärleKenS KeMi ulf ellerViK Förr
Page 167 and 168:
ulf ellerViK Människan bildar ocks
Page 169 and 170:
Vad Händer i KroPPen ocH HJärnan
Page 171 and 172:
MedicinenS MaKt - oM läKarVetenSKa
Page 174:
fsu.se
show all

"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?