"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

More documents

Recommendations

Info

kärlekenS kemi Förälskelse finns i alla kulturer och har sett likadan ut genom alla tider. När vi träffar vår romans dunkar hjärtat kraftigt, vi blir svettiga i handflatorna och vi rodnar. Allt detta beror på noradrenalin. Samtidigt gör de förändrade nivåerna av dopamin och serotonin att både vår aptit och vårt sömnbehov minskar och vi kan helt fokusera på att uppvakta vår älskade. Droger som påverkar nivåerna av dopamin och serotonin, till exempel kokain och amfetamin, ger liknande effekter och har faktiskt använts både som bantningsmedel och som uppiggande medicin. Ecstasy, som liknar amfetamin, är en drog som är känd för att ge missbrukaren en känsla av förälskelse och en ökad kramighet. Vid en depression förändras alla nivåer av signalsubstanserna och läkaren brukar då pröva så kallade SSRI-mediciner som gör att mängden serotonin, som oftast är för låg, ökar. En bieffekt är tyvärr att medicinen gör det svårare att bli förälskad. Många nyförälskade uppger att de tänker på sin kärlek 85 procent av sin vakna tid. Detta närmast tvångsmässiga, men ack så härliga, beteende hör troligen ihop med låga serotoninnivåer, något som också observerats hos människor med tvångssyndrom. Kanske är förälskelse en besatthet och vårt omdöme stängs delvis av under en tid. Mycket tyder på att vi inte kan vara förälskade i mer än en person åt gången. Varför blir vi då så lyckliga när vi är kära? Dopamin är en signalsubstans som kraftigt påverkar vårt belöningssystem. Det är dopamin som gör att en drogmissbrukare fastnar i sitt beroende och det är samma substans som gör att man faktiskt kan bli beroende av förälskelse. Tyvärr, eller kanske som tur är, vänjer sig så småningom kroppen vid de förhöjda nivåerna och vi bygger upp en tolerans. Det gör att förälskelsen gradvis klingar av och även om vi svär på att vi kommer att vara förälskade för evigt, så talar nivåerna av signalsubstanserna ett helt annat språk. De flesta djur har en förälskelseperiod från minuter upp till veckor. Vi människor kan vara förälskade betydligt längre men efter ett till två år är alla nivåer utan förskoning tillbaka på ursprungsnivåerna och när den intensiva förälskelsefasen är över upptäcker vi brister hos vår partner. De har inte uppkommit helt plötsligt utan funnits där hela tiden, dolda i ett töcken av dopamin och noradrenalin. Det finns dock hopp, för samtidigt som dopaminet minskar ökar nivåerna av andra signalsubstanser. Kanske är det beskrivningen av Noas ark som fått oss att tro att de flesta djurarter lever i par. Inget kan vara mer fel. Det är bara omkring 3 procent av alla däggdjursarter som lever i par och det är därför svårt att studera parmässig bindning – det vi i dagligt tal kallar kärlek. Ett monogamt undantag är dock den nordamerikanska präriesorken (Microtus ochrogaster) som lever i livslånga förhållanden – vilket för en präriesork betyder ett till två år. Till skillnad från sina betydligt mer frigjorda kusiner ängssorkarna kan ett präriesorkpar sitta i timmar och putsa varandra, något som motsvarar kramar och kyssar hos människor. När de gör det frigörs en substans vid namn vasopressin i hjärnan på hanarna och det verkar som om det är detta hormon som binder dem till honorna. Genom att blockera den gen som styr vasopressin blev präriesorkarna betydligt mer promiskuösa och genom att istället lägga till genen hos de lättfotade ängssorkarna blev de monogama. Hos honorna frigörs istället det snarlika hormonet oxytocin, bara två aminosyror skiljer det från vasopressin, vid parningen och det verkar fungera på ett liknande vis. I ett försök kunde forskarna visa att en enda injektion av oxytocin i hjärnan gjorde att honan omedelbart fäste sig vid en hane. 166
ulf ellerViK Människan bildar också par och även hos oss verkar de båda ämnena spela viktiga roller. Oxytocin kan bildas både i vävnad och i hjärnan och det frigörs stora mängder i livmodern vid förlossning och det är detta hormon som stimulerar mjölkproduktionen hos ammande mödrar. Det verkar också som om det är oxytocin som hjälper till så att mamman och barnet knyter an till varandra. Så långt verkar de flesta däggdjur fungera på samma vis. Men hos oss, och präriesorkarna har systemet utvecklats en smula och fungerar även för att vi ska knyta an till varandra – kärlek. Oxytocin frigörs faktiskt varje gång vi har sex och det verkar göra att vi slappnar av och mår bra tillsammans. Nu är det dock så fantastiskt att oxytocin nivåerna stiger bara man kramas. Så, slå ett slag för kemin – krama någon redan idag. 167
Page 1 and 2:
den onaturliga naturen KunsKapsmate
Page 3 and 4:
tips på urval av material från rF
Page 5 and 6:
Sex ocH SaMleVnad är ett KunSKaPS
Page 7 and 8:
analt, oralt, Vaginalt - Vad är no
Page 9 and 10:
analt, oralt, vaginalt - vad är no
Page 11 and 12:
SAMHÄLLE KULTUR NATUR BIOLOGI POJK
Page 13 and 14:
hanS olSSon Flickors sexualitet är
Page 15 and 16:
hanS olSSon dande och fick legitime
Page 17 and 18:
hanS olSSon De flesta tycker nog in
Page 19 and 20:
hanS olSSon brukar säga att det ä
Page 21 and 22:
naturKunSKaP - PerSPeKtiV På genuS
Page 23 and 24:
naturkunSkap - perSpektiv på genuS
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
SKolan central För ungaS KunSKaPer
Page 31 and 32:
Skolan central för ungaS kunSkaper
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Sexuellt öVerFörda inFeKtioner (S
Page 39 and 40:
larS falk sexuellt smittsam, men ka
Page 41 and 42:
larS falk pliktiga och det finns al
Page 43 and 44:
larS falk män. Samtidigt är den m
Page 45 and 46:
HiV - Hur det Fungerar ocH BeHandla
Page 47 and 48:
göran bratt • larS moberg För a
Page 49 and 50:
göran bratt • larS moberg mor ba
Page 51 and 52:
göran bratt • larS moberg virus.
Page 53 and 54:
göran bratt • larS moberg I den
Page 55 and 56:
eferenser Den yttersta plågan av L
Page 57 and 58:
StigMa, SJälVStigMa ocH diSKriMine
Page 59 and 60:
Walter heidkampf Självföraktet ka
Page 61 and 62:
Walter heidkampf för andras rädsl
Page 63 and 64:
diagnoS, FörloPP ocH BeHandling Wa
Page 65 and 66:
Walter heidkampf Dagens moderna beh
Page 67 and 68:
HorMoner ocH PreVentiVMedel lena ma
Page 69 and 70:
hormoner och preventivmedel histori
Page 71 and 72:
BiologinS Paradox: Föränderliga K
Page 73 and 74:
iologinS paradox: föränderliga k
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
SKogenS Konung ocH dJurenS Konung i
Page 87 and 88:
SkogenS konung och dJurenS konung i
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Vad Har genuS Med naturVetenSKaP at
Page 105 and 106:
kriStina anderSSon dem från att se
Page 107 and 108:
kriStina anderSSon var väldigt sva
Page 109 and 110:
kriStina anderSSon som lärare driv
Page 111 and 112:
”tänK oM Vi låg i ett ProVrör!
Page 113 and 114:
auli arvola orlander förmedlar oli
Page 115 and 116: auli arvola orlander I situationen
Page 117 and 118: auli arvola orlander Eleverna visar
Page 119 and 120: auli arvola orlander av spermier oc
Page 121 and 122: auli arvola orlander referenser 1
Page 123 and 124: ”delFiner är Ju ganSKa gay, de
Page 125 and 126: Foto: Staffan Waerndt, Naturhistori
Page 127 and 128: ”delfiner är Ju ganSka gay, de
Page 129 and 130: när Man Har oKlart Kön - dSd, diS
Page 131 and 132: inis - intersexuella i sVerige En p
Page 133 and 134: Den statistik som finns i Sverige s
Page 135 and 136: Kön, tranS ocH ciS mina gäreDal,
Page 137 and 138: kön, tranS och ciS Många gånger
Page 139 and 140: kön, tranS och ciS risera en perso
Page 141 and 142: kön, tranS och ciS dentitet är of
Page 143 and 144: kön, tranS och ciS uteslutande utg
Page 145 and 146: kön, tranS och ciS ella och övrig
Page 147 and 148: tranS cecilia Dhejne • Katarina
Page 149 and 150: cecilia Dhejne • Katarina öberg
Page 151 and 152: B. Varaktig otillfredsställelse me
Page 161 and 162: BiologiSKa grunder För Sexuell lä
Page 163 and 164: guStav nilSonne Ibland framförs de
Page 165: KärleKenS KeMi ulf ellerViK Förr
Page 169 and 170: Vad Händer i KroPPen ocH HJärnan
Page 171 and 172: MedicinenS MaKt - oM läKarVetenSKa
Page 174: fsu.se
show all

"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?