"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

auli arvola orlander
av spermier och ägg. Eller uppmärksamma begreppet ”mödomshinna” som förekommer i
klassens biologibok, och istället införa begreppet ”slidkrans”. Kritisk uppmärksamhet på metaforerna
omfattar dessutom forskningsrön, beskrivningar på nätet och andra källor som kan
användas i undervisningen. En tredje satsning skulle kunna vara de-centrering av tudelande
presentationer av kvinna-man med hjälp av exempel som inte börjar i fasta könspositioner.
Att parallellt presentera exempel från djurvärlden, genom att belysa variationen av reproduktiva
tekniker och biologiska kön i andra djurarter, skulle kunna öppna upp för en mer nyanserad
presentation. Exempelvis genom att uppmärksamma kön och fortplantning inom andra
arter (t ex frökenfisk, krokodiler) och hur resultatet av fortplantningen kan vara beroende av
den aktuella temperaturen och miljön runtomkring. Liksom hur det inte alltid är möjligt att
placera en individ i något av könen, vilket exemplifieras av intersexualism 23 , eller DSD (Disorder
of Sex Development, som också är ett begrepp som används). Istället för presentationer
i fasta lägen skulle den här typen av öppenhet kunna rucka på några av de heterosexuellt
normativa presentationerna. Öppenheten som motverkar förenklade faktaprioriteringar till
förmån för komplexiteten inom naturvetenskapen, där skillnader mellan individer kan definieras
som gradskillnader snarare än artskillnader 24 . Elevers frågor kan här tjäna som en intressant
öppning för mer nyanserade presentationer.
stuDenterfarenheter som en Del aV faKtabasen
Klassrumsforskning 25 har visat hur elever upplever utanförskap i skolans naturvetenskap på
grund av att elevers behov och intressen inte ges plats i undervisningen. Resultat påvisar hur
man genom att sudda ut gränserna mellan vad läraren anser vara naturvetenskap och elevers
erfarenhet, kan öppna upp för nya resurser som vanligtvis inte finns i naturvetenskapsundervisning
(t ex rollspel eller olika kulturella uttryck). Med tanke på att elevernas funderingar och
frågor ligger i linje med resultaten i tidigare klassrumsforskning, skulle händelserna i klassrummet,
situationerna, elevernas frågor och undringar ses som en del av grundläggande fakta.
Elevers erfarenheter kan utgöra en intressant startpunkt för att utvidga innehållet i ”basfakta”undervisningen
om människokroppen till att även omfatta andra perspektiv. På detta sätt
skulle eleverna kunna bli en del av grundläggande fakta, när man lär sig om den mänskliga
kroppen.
Att enbart utöka innehållet till att vara lyhörd för elevernas erfarenheter eller frågor är dock
inte tillräckligt för att bli medveten om följemeningar med dess värderingar och betydelser
i undervisningen. För att göra en förändring på klassrumsnivå behöver dessa könsrelaterade
presentationer ifrågasättas både i läroböcker och klassrumsundervisning. Även om flera
feministiska forskare 26 redan under lång tid pekat på olika diskurser som kraftfullt styr över
presentationer av kön sker förändringarna långsamt. Studier visar att även om lärarna är
medvetna om frågor som är kopplade till kön och undervisning, har de fortfarande svårt att
få syn på dem i sin egen praktik 27 . Lärarnas ställning i biologiundervisningen är krävande. Att
arbeta i ett komplext ämnesområde, med behov av uppdaterad kunskap i en mängd ämnesinriktningar,
ständigt med ett kritiskt perspektiv på dess innehåll liksom i frågor som ”vad, när,
varför och hur” undervisa, ställer höga krav.
Tidigare forskningsstudier 28 har betonat behovet av kritiskt tänkande i sexualundervisning för
lärarstudenter och på behovet av att vara öppen för uppfattningar som utmanar studenternas
119