"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

cecilia Dhejne • Katarina öberg • stefan arVer
naden (den primitiva struktur som skall bli könskörtlar) till testikel. I och med att testikeln
utvecklas kommer den också att börja producera testosteron vilket påverkar vävnadsdifferentiering
i de inre och yttre könsorganen så att utveckling av normala manliga genitala kommer
tillstånd. Testikeln producerar även ett annat hormon, anti-müllers hormon som gör att de
strukturer som hos flickfostret blir äggledare och livmoder tillbakabildas. Detta sker under
den första tredjedelen av graviditeten. Under den andra tredjedelen av graviditeten utvecklas
könsskillnader i hjärnan. Dessa styrs av en kombination av gener, epigenetiska mekanismer,
testosteron och fostrets hälsa i stort. Testosteronproduktionen i pojkfostrets testiklar styrs av
gonadotropin från placenta (Koriongonadotropin – hCG) vilket bildas under första tredjedelen
av graviditeten. Nivåerna av testosteron som fostret utsätts för motsvarar låga normalnivåer
hos en vuxen man. När hCG-produktionen minskar, efter 12:e fosterveckan, sjunker
testosteronnivåerna hos fostret. Hormonell påverkan under senare delar av graviditeten, när
hjärnan utvecklas, tycks påverka funktioner som könsidentitet och även sexuell orientering.
Enkelt uttryckt kan hormonnivåerna som påverkar den växande hjärnan prägla senare funktioner.
I samband med de stigande könshormonnivåerna i puberteten aktiveras hormonkänsliga
områden i hjärnan i ett manligt eller kvinnligt mönster. Vid transsexualism och varierande
grader av könsidentitetsproblem antas att den tidiga präglingsprocessen har störts och resulterat
i en konflikt mellan den kroppsliga könskaraktären och den upplevda könsidentiteten.
Vissa kärnor (Bed nucleus of Stria terminalis och INAH 3) i hypothalamus uppvisar skillnader
i storlek mellan män och kvinnor. Man har funnit att transsexuella män till kvinnor har
samma storlek på dessa kärnor som kvinnor och omvänt att kvinnor till män har en manlig
storlek. Storleksförändringen berodde inte på att man medicinerat med det motsatta könets
könshormoner eftersom den inte sågs hos t ex män som behandlats med östrogen av andra
skäl. En svensk undersökning har också visat att män-till-kvinnor svarar på feromoner (luktlösa
fettlösliga doft ämnen) på samma sätt som kvinnor.
Andra förklaringsmodeller till transsexualism har byggt på psykodynamiska mekanismer men
det finns inget vetenskapligt stöd för dessa hypoteser. Vidare har psykoanalytisk behandling
inte haft någon effekt vid transsexualism. Enligt andra teoribildningar är kön en social konstruktion
och könsidentitet endast ett resultat av uppfostran och samhällets förväntningar.
Baserat på denna teoribildning, som haft John Money som företrädare under 1950- och
1960-talet, fick denna syn starkt genomslag i klinisk praxis och gav upphov till åtminstone
ett fall som gav starkt stöd för den biologiska förklaringsmodellen. En åtta månader gammal
pojke som i samband med ett kirurgiskt ingrepp accidentellt fick sin penis avskuren. Man
beslöt att ändra pojkens kön till flicka och han uppfostrades som flicka. Före puberteten avlägsnades
testiklarna och behandling med östrogen inleddes. En tilltagande könsdysfori ledde
senare fram till ett könsbyte tillbaka till man och ett fullvärdigt liv med en kvinnlig partner
och adopterade barn. Det finns inget vetenskapligt belägg för antagandet att könsidentitet
är socialt betingat eller påverkbart med vare sig uppfostran eller psykoterapeutiska metoder.
Däremot är givetvis könsroller starkt kulturellt betingat.
149