"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

diagnoS, FörloPP ocH BeHandling
Walter heiDKampf
Idag kan man betrakta hiv som en behandlingsbar kronisk infektion, men det är fortfarande
en allvarlig sjukdom som kan förändra livssituationen på flera olika sätt. Det kan till exempel
handla om att den sexuella praktiken påverkas, och den medicinska behandlingen medför
vissa omställningar. Hur det är att leva med hiv varierar från person till person och att få hiv
i dag betyder sannolikt inte att man kommer att dö imorgon, om ett eller ens om tio år. Att
acceptera och försonas med sitt nya liv är en process som tar olika lång tid och erfarenheten
visar att det är bra att ta det lugnt och att ha någon att prata med.
Ungefär hälften av dem som får hiv visar symtom på infektionen två till fyra veckor efter
överföringstillfället. Det kan vara influensaliknande symptom, feber, utslag eller förstorade
lymfkörtlar - symptom som försvinner efter några veckor.
Mycket förenklat kan man säga att hiv tar sig in i immunförsvarets celler och smälter samman
med arvsmassan. När cellen aktiveras, väcks hiv i arvsmassan och ställer om cellens funktion
så att stora mängder av nya hivvirus bildas. När cellerna förökar sig genom delning, finns hiv
även i de nya cellerna och förstör dem på sikt. Hiv försvagar immunförsvaret successivt och
det är därför viktigt att inleda behandlingen innan immunförsvaret blivit alltför skadat.
Statistiskt sett lever en person utan behandling tio till tolv år från tillfället då han eller hon
fått hiv. En framgångsrik behandling ökar livslängden till att i det närmaste liknas med befolkningen
generellt. Idag, 2012, är en så kallad kombinationsbehandling med antiretrovirala
läkemedel livslång och kräver att man har en följsamhet på 95 procent. Det innebär att man
kan missa att ta sina doser en till två gånger i månaden. Om man har glömt att ta sina tabletter
eller tar dem vid fel tidpunkt, kan viruset förändras, bli resistent, sluta fungera helt eller
delvis och detta kan resultera i att virusproduktionen ökar. Det kan leda till komplikationer
och ökad smittsamhet. Alla länder inklusive Sverige har nationella riktlinjer för när och hur
man behandlar personer som har hiv.
Målsättningen med hivbehandling är att stärka immunförsvaret och minska virusmängden.
För att följa infektionens förlopp går personer med hiv på regelbundna kontroller minst ett par
gånger per år, i regel oftare i början av infektionen. Ett oskadat immunförsvar innehåller från
600 till 1200 T-hjälparceller (CD4) och läkarexpertisen diskuterar att rekommendera behandling
så snart man får veta att man har hiv, istället för att som nu vänta tills det ovan nämnda värdet
ligger runt 350-500. Hiv- och aidsrelaterade sjukdomar tenderar att bryta ut när T-hjälparcellerna
närmar sig eller är under 200 under en längre period. Virusmängd betyder antalet virus
i blodet. En hög virusmängd är 100 000 per milliliter blod eller mer och en låg virusmängd är
10 000 eller mindre. Färre än 50 hivvirus per milliliter blod anses som omätbart.
Det är bra att känna till att personer som står på en fungerande behandling med omätbara virusmängder
i minst 6 månader och är fria från andra könssjukdomar med stor sannolikhet utsätter en
partner för mycket liten risk att överföra hiv. Det betyder att smittsamheten är låg men inte noll.
Samtidigt som medicinerna förbättras och förfinas och biverkningar är färre än tidigare, så
63