"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

”tänk om vi låg i ett provrör!” eleverS möten
med ”baSfakta” i biologiunderviSning
såsom befruktning i ett provrör. Frågor och inlägg som kan betraktas som avvikelser från de
vanliga skolbeskrivningarna som ska betygsättas, men också som viktiga indikatorer på vad
som engagerar eleverna. När idén om kunskapskonstruktion är att först lära sig att förstå det
som läraren anser vara grundläggande fakta, visar resultaten på att alternativa typer av information
överskuggas av ”basfakta” och hamnar utanför eller anses helt enkelt som en avvikelse
från det normala. Den här studien visar att presentationen av s.k. grundläggande fakta inte
är så självklar och enkel. I ett socialt sammanhang så som i en klassrumssituation, innehåller
dessa presentationer outtalade följemeningar, betydelser som kan ifrågasättas, betydelser som
belyser en asymmetri eller en obalans i hur olika kön presenteras 4 . Presentationer som företräder
det manliga, beskriver männen som aktiva, betraktar heterosexualitet som norm och
behandlar kvinnor som objekt. Denna rangordning, eller hierarkiska asymmetri som några
forskare kallar det för 5 , definierar vad som är normalt/onormalt när det gäller sexualitet.
samtiDens DomineranDe föreställningar
Innehållet i biologiundervisning kan sägas uttrycka dominerande föreställningar 6 i samtiden.
Forskningen visar hur presentationen av idéerna inom naturvetenskapsundervisningen har
varit föränderliga under åren om än med vissa sega tendenser, särskilt i presentationen av kön,
som också min studie påvisar. Biologiska kroppar kan omöjligt förstås som historielösa eller
som rent “naturliga objekt”, utan istället som historiska konstruktioner 7 . Debatter i officiella
svenska skolpolitiska texter (riksdagsmotioner, protokoll från riksdagsdebatter, utredningstexter
osv.) visar hur naturvetenskapsutbildning genom tiderna har varit manligt kodad 8 . Samtidigt
har presentationen av ”fakta” om den mänskliga kroppen varit en central fråga bland
många feministiska forskare. Det har bland annat uppmärksammats hur åtskillnad av begreppen
“kön” och “genus” kan invagga oss i tron att det finns tydliga skillnader mellan det biologiska
och det sociala/kulturella 9 . Anne Fausto-Sterling 10 menar att det existerar en mycket
större biologisk variation mellan individer än vad vi föreställer oss som t ex skillnaden i den
av samhället formade idén om man och kvinna. Med stöd av sin forskning rörande barns och
vuxnas könstillhörighet, ifrågasätter och problematiserar hon bilden av en entydig manlig eller
kvinnlig kropp eller hjärna. I likhet med flera andra forskare 11 menar hon att föreställningar
om skillnaden mellan könen inte enbart kan spåras från biologin utan även visar påverkan
från andra krafter. Forskare, Evelyn Fox Keller 12 konstaterar:
”Whatever intellectual or personality characteristics may be affected by sexual hormones, it
had become abundantly clear that our ideas about differences between the sexes far exceed
what can be traced to mere biology; that, once formed, these ideas take on a life of their own
– a life sustained by powerful cultural and psychological forces”
Frågan om vad som kan inneslutas eller uteslutas i undervisningen, vems röster som får
genomslagskraft är inte en oproblematisk eller värderingsfri arena. Skolans praktik kan sägas
ständigt befinna sig i ett spänningsfält i fråga om vilken typ av kunskap som får företräde.
Alla dessa frågor är särskilt viktiga i utbildningen. Ungdomar lever i en tid fylld med påståenden
hur saker ”är” i fråga om sig själva och sin sexualitet. Detta ”hur något är” gör att människor
lätt tror att sexuell läggning är klar och given, bestämd av naturen.
116