"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU
"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU
"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vad Händer i KroPPen ocH HJärnan när Man Blir Kär?<br />
gustaV nilsonne<br />
upphetSning: det autonoma nervSyStemet, adrenalin och noradrenalin<br />
När man tänker på någon man är kär i, eller träffar den personen, kan man bli starkt upphetsad.<br />
Hjärtat klappar hårdare i bröstet och handflatorna svettas. Detta beror på en aktivering<br />
av det autonoma nervsystemets sympatiska gren. Det sympatiska nervsystemets allmänna<br />
funktion sammanfattas ofta till ”fight or flight”. <strong>Den</strong>na gren av det autonoma nervsystemet<br />
aktiveras t ex vid idrottande, stress, eller då vi blir rädda. Hela kroppens fysiologi inriktas då<br />
på att klara en fysisk ansträngning. Pulsen och andningsfrekvensen ökar och blodflödet styrs<br />
om från inre organ till skelettmuskulaturen.<br />
Hjärnans signaler till de inre organen vid aktivering av det sympatiska nervsystemet sker<br />
främst genom två ämnen som heter adrenalin och noradrenalin. Det sympatiska nervsystemets<br />
nervtrådar löper genom ryggmärgen och ut till de inre organen. När det sympatiska<br />
nervsystemet aktiveras frisätts adrenalin och noradrenalin från nervändarna och påverkar<br />
organens funktion. Till exempel gör adrenalin och noradrenalin så att hjärtat slår fortare och<br />
med större kraft.<br />
Men det sympatiska nervsystemets nervändar kan inte nå alla celler i kroppen. Det finns ytterligare<br />
en mekanism som gör att alla kroppens celler kan nås av informationen att det sympatiska<br />
nervsystemet aktiverats. Det finns nämligen nervtrådar som går till binjurarna, som kan<br />
frisätta adrenalin och noradrenalin direkt till blodbanan. Och eftersom alla celler i kroppen<br />
nås av blodbanan kommer adrenalin och noradrenalin i blodet att fungera som en budbärare<br />
till de celler och vävnader som inte nås av sympatiska nervändar. Adrenalin och noradrenalin<br />
har för övrigt fått sina namn av att de påträffades för första gången i binjuren (som på latin<br />
heter glandula adrenalis).<br />
En annan effekt av det sympatiska nervsystemets aktivitet är att pupillerna vidgas. Aktivitet i<br />
den parasympatiska grenen, vars funktioner allmänt kan sammanfattas med ”rest and digest”,<br />
leder på motsatt sätt till att pupillerna dras ihop. <strong>Den</strong> signalsubstans som orsakar pupillsammandragning<br />
är acetylkolin. Receptorerna för acetylkolin kan blockeras med atropin, som<br />
kan utvinnas ur växten belladonna. <strong>Den</strong>na effekt lär ha använts av italienska kvinnor under<br />
renässansen, som droppade extrakt av belladonna i ögonen för att vidga pupillerna och se<br />
mera attraktiva ut.<br />
begär: dopamin<br />
Centralt i mänskligt beslutsfattande är att vi har ett system som värderar olika saker i vår<br />
tillvaro. Det gör att vi får begär efter sådant som vi upplever som belönande: närhet till den vi<br />
älskar, sex, god mat, olika rusmedel, med mera. Centralt i hjärnans belöningssystem är dopamin.<br />
Dopamin produceras i hjärnstammen i två områden som heter ventrala tegmentum och<br />
substantia nigra. Från ventrala tegmentum går bansystem till ett område som heter nucleus<br />
accumbens, som är viktigt i belöningssystemet, och till stora delar av pannloberna.<br />
169
Change language