"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

hormoner och preventivmedel
historien så har kvinnor egentligen aldrig haft särskilt många ägglossningar tidigare. För ungefär
100 år sedan födde kvinnor barn i betydligt lägre åldrar än i dag. Under graviditeten var
ju naturligtvis ägglossningen hämmad men även under amningstiden. När kvinnan sedan på
nytt började få ägglossning så blev hon ju ofta gravid igen. Det var vanligt att kvinnor födde
många barn på den tiden, idag föder i genomsnitt varje kvinna färre än två barn i Sverige. På
så sätt kan man säga att beträffande äggstockarna så efterliknar vi med kombinerade p-piller
deras ”vilande” tillstånd på samma sätt som de fungerade för länge sedan. Att ha ägglossning
varje månad i många år är alltså egentligen inte alls särskilt naturligt.
Kvinnor som själva har eller har haft bröstcancer skall inte ha några hormonella metoder alls
eftersom tumören kan stimuleras av östrogen och progesteron. Däremot om det finns en ärftlig
risk för bröstcancer anses det idag, enligt bland annat Världshälsoorganisationen (WHO),
vara en fördel att använda kombinerade p-piller. Den ärftliga risken är den största riskfaktorn
och p-piller adderar visserligen en liten del till den risken men då dessa kvinnor samtidigt har
en ökad risk för äggstocks- och livmodercancer, som p-piller skyddar emot, så anses fördelarna
överväga. Alla kvinnor kan dock inte använda kombinerade hormonella metoder. Det finns
en ökad risk för blodpropp om man tar p-piller som innehåller östrogen. Risken är något
förhöjd jämfört med om man inte tar östrogeninnehållande piller, men den är betydligt lägre
än under graviditet.
I Sverige används inte hormonella preventivmedel lika mycket som i till exempel Finland,
Danmark eller Holland. Denna skillnad är säkert en förklaring till att Sverige har mycket
fler tonårsaborter än dessa länder. En orsak till den låga användningen är att det ofta skrivs
negativt om p-piller i Sverige. Tidningar fokuserar mycket på olika risker som risken för blodpropp
och talar sällan om alla de fördelar som faktiskt finns. Om en kvinna slutar med sina
p-piller för att hon är rädd att få blodpropp så finns ju risken att hon i stället blir oplanerat
gravid, och då får hon plötsligt en betydligt större risk att drabbas av blodpropp. Den risken
finns oavsett om hon väljer att göra abort eller att föda barnet.
En kvinna som själv haft en blodpropp ska absolut inte använda östrogeninnehållande preventivmedel
och heller inte om någon av hennes föräldrar eller syskon haft detta. Då kan
istället en metod som enbart innehåller progesteron vara bra. En spiral (hormon eller koppar)
är en annan mycket effektiv metod som idag inte används tillräckligt ofta, troligen på grund
av okunskap. Användning av spiral är inte förenat med ökad risk för infektion eller förmågan
att få barn i framtiden och även kvinnor som inte varit gravida eller fött barn kan mycket väl
använda den metoden. Det kan dock vara lite mer smärtsamt att sätta in en spiral om man är
mycket ung.
Hormonerna som ingår i de hormonella metoderna framställs syntetiskt men efterliknar de
kroppsegna hormonerna på många sätt. Det utvecklas hela tiden nya produkter och nuförtiden
är de i princip kopior av de kvinnliga könshormonerna och ger därmed ganska få biverkningar.
Det finns dock en del kvinnor som känner att de hormoner som ingår i pillren (eller
de andra metoderna) inte känns bra. Vissa kan känna att humöret påverkas eller att vikten
förändras. I dessa fall kan det vara bra att tala med den som skrivit ut preparatet eftersom det
finns många olika sorter och man kanske kan välja en annan typ av preparat. Det är framför
69