"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

More documents

Recommendations

Info

mina gäredal röstläge och andra attribut. Vissa personer klär om helt, andra har bara några enstaka detaljer eller plagg. Biologiska och juridiska män som ibland klär sig i typiska kvinnokläder är nog den mest välkända formen av transvestism. Givetvis finns det många andra transvestiter också. Men när det exempelvis gäller biologiska och juridiska kvinnor som ibland klär sig i typiska manskläder så brukar det inte märkas så mycket: det är helt enkelt mer socialt accepterat att vara tjej i killkläder och man sticker inte ut på samma sätt. Att vara transvestit är inte samma sak som att vara dragqueen eller dragking. Det är också viktigt att komma ihåg att alla som inte följer normer för könsuttryck inte är transvestiter, huruvida man är transvestit eller inte definierar man själv. Transsexuell är den som upplever sig vara av ett annat kön än det juridiska kön man tilldelades vid födseln och har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Ofta hör man att transsexuella önskar genomgå ett könsbyte. En mer passande term är könskorrigering: att man vill korrigera sin kropp för att matcha det kön man känner att man är. Man brukar tala om FtM-transsexuella och MtF-transsexuella. FtM är en förkorting för Female to Male och beskriver en person som vid sin födsel registrerades som kvinna och önskar korrigera sin kropp till att bli en mer typisk manskropp. MtF (Male to Female) beskriver en person som registrerades som kille men som önskar korrigera sin kropp till en mer typisk tjejkropp. Insikten om att man är transsexuell kan komma redan som barn. För många kommer det i tonåren eller senare i livet. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för en del innebär ett övergångsstadium tills man har korrigerat sin kropp (genomgått transition). En del fortsätter att se sig själva som transsexuella även efter könskorrigeringen. Transgender är ett brett begrepp som kan betyda olika saker för olika personer. Vissa definierar det som att vilja korrigera delar av sin kropp men utan att vara transsexuell. En del definierar det som att vara transsexuell men inte vilja korrigera sin kropp. Andra definierar det som att man helt enkelt inte passar in i det kön man har rent juridiskt. Många anser också att transgender i sig inte är en könsidentitet utan ett sätt att förklara hur man förhåller sig till eller uttrycker sin könsidentitet. ”Transgender” förekommer även på engelska och översatt motsvarar det svenska ordet ”transperson”. Intergender är den person som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna/man-uppdelningen av kön. Intergender betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. Vissa intergenders känner sig både som tjej och kille. Andra känner att de befinner sig mellan de två kategorierna. Och många intergenders känner sig som inget kön alls. En del intergenders vill förändra kroppen genom hormoner och/eller kirurgi, andra vill det inte. Att vara intergender har alltså ingenting att göra med hur ens kropp ser ut utan handlar om vilken kön man känner sig som (ens könsidentitet). Många personer som är intergender använder ”hen” eller ”den” eller något annat könsneutralt som pronomen. Intergender är ingen medicinsk diagnos och man kan därför inte få hormoner eller kirurgi bekostat av landstinget för att förändra sin kropp. I dagsläget finns det inte heller något tredje juridiskt kön att byta till. Men det förs diskussioner om behovet av fler än två juridiska kön bland såväl politiker som inom många organisationer. Socialstyrelsen har i en utredning som kom 2010 uppmärksammat att möjligheten till hormoner och/eller kirurgi kan vara nödvändigt även för många intergenders (Transsexu- 144
kön, tranS och ciS ella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd. Socialstyrelsen 2010). Betydelsen av intergender varierar mellan olika personer. Bigender, nongender och agender är liknande begrepp. Bigender brukar innebära att känna sig som både tjej och kille medan nongender och agender innebär att man inte känner sig som något kön alls och att man definierar sig bortom könskategorierna. Intergender är ett begrepp som främst används i Sverige och några andra länder. Internationellt sett är det inte lika etablerat. Men att vara intergender, det vill säga att vara varken tjej eller kille, är något som återfinns på många platser – oavsett ord. Intergender ska inte blandas ihop med intersexuell. Intergender är en könsidentitet och intersexualism handlar om ens fysiska kropp. Dock är det många intergenders som strävar efter ett androgynt utseende eller som vill korrigera/förändra sin kropp på olika sätt. Drag king/drag queen kallas den som ikläder sig maskulina eller feminina attribut, ofta i överdriven tappning och/eller i underhållande syfte eller som en form av aktivism. Att ”draga” är att uppträda som drag king/queen, men kan också betyda att klä sig i ett köns typiska kläder i mer vardagliga sammanhang. ”Crossdrag” innebär att man mixar: exempelvis sminkar på sig mustasch/skägg som ses som maskulint men samtidigt överdriver feminina attribut genom att ha en tajt paljettklänning och stora bröst. 145
Page 1 and 2:
den onaturliga naturen KunsKapsmate
Page 3 and 4:
tips på urval av material från rF
Page 5 and 6:
Sex ocH SaMleVnad är ett KunSKaPS
Page 7 and 8:
analt, oralt, Vaginalt - Vad är no
Page 9 and 10:
analt, oralt, vaginalt - vad är no
Page 11 and 12:
SAMHÄLLE KULTUR NATUR BIOLOGI POJK
Page 13 and 14:
hanS olSSon Flickors sexualitet är
Page 15 and 16:
hanS olSSon dande och fick legitime
Page 17 and 18:
hanS olSSon De flesta tycker nog in
Page 19 and 20:
hanS olSSon brukar säga att det ä
Page 21 and 22:
naturKunSKaP - PerSPeKtiV På genuS
Page 23 and 24:
naturkunSkap - perSpektiv på genuS
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
SKolan central För ungaS KunSKaPer
Page 31 and 32:
Skolan central för ungaS kunSkaper
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Sexuellt öVerFörda inFeKtioner (S
Page 39 and 40:
larS falk sexuellt smittsam, men ka
Page 41 and 42:
larS falk pliktiga och det finns al
Page 43 and 44:
larS falk män. Samtidigt är den m
Page 45 and 46:
HiV - Hur det Fungerar ocH BeHandla
Page 47 and 48:
göran bratt • larS moberg För a
Page 49 and 50:
göran bratt • larS moberg mor ba
Page 51 and 52:
göran bratt • larS moberg virus.
Page 53 and 54:
göran bratt • larS moberg I den
Page 55 and 56:
eferenser Den yttersta plågan av L
Page 57 and 58:
StigMa, SJälVStigMa ocH diSKriMine
Page 59 and 60:
Walter heidkampf Självföraktet ka
Page 61 and 62:
Walter heidkampf för andras rädsl
Page 63 and 64:
diagnoS, FörloPP ocH BeHandling Wa
Page 65 and 66:
Walter heidkampf Dagens moderna beh
Page 67 and 68:
HorMoner ocH PreVentiVMedel lena ma
Page 69 and 70:
hormoner och preventivmedel histori
Page 71 and 72:
BiologinS Paradox: Föränderliga K
Page 73 and 74:
iologinS paradox: föränderliga k
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
SKogenS Konung ocH dJurenS Konung i
Page 87 and 88:
SkogenS konung och dJurenS konung i
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94: SkogenS konung och dJurenS konung i
Page 103 and 104: Vad Har genuS Med naturVetenSKaP at
Page 105 and 106: kriStina anderSSon dem från att se
Page 107 and 108: kriStina anderSSon var väldigt sva
Page 109 and 110: kriStina anderSSon som lärare driv
Page 111 and 112: ”tänK oM Vi låg i ett ProVrör!
Page 113 and 114: auli arvola orlander förmedlar oli
Page 115 and 116: auli arvola orlander I situationen
Page 117 and 118: auli arvola orlander Eleverna visar
Page 119 and 120: auli arvola orlander av spermier oc
Page 121 and 122: auli arvola orlander referenser 1
Page 123 and 124: ”delFiner är Ju ganSKa gay, de
Page 125 and 126: Foto: Staffan Waerndt, Naturhistori
Page 127 and 128: ”delfiner är Ju ganSka gay, de
Page 129 and 130: när Man Har oKlart Kön - dSd, diS
Page 131 and 132: inis - intersexuella i sVerige En p
Page 133 and 134: Den statistik som finns i Sverige s
Page 135 and 136: Kön, tranS ocH ciS mina gäreDal,
Page 137 and 138: kön, tranS och ciS Många gånger
Page 139 and 140: kön, tranS och ciS risera en perso
Page 141 and 142: kön, tranS och ciS dentitet är of
Page 143: kön, tranS och ciS uteslutande utg
Page 147 and 148: tranS cecilia Dhejne • Katarina
Page 149 and 150: cecilia Dhejne • Katarina öberg
Page 151 and 152: B. Varaktig otillfredsställelse me
Page 161 and 162: BiologiSKa grunder För Sexuell lä
Page 163 and 164: guStav nilSonne Ibland framförs de
Page 165 and 166: KärleKenS KeMi ulf ellerViK Förr
Page 167 and 168: ulf ellerViK Människan bildar ocks
Page 169 and 170: Vad Händer i KroPPen ocH HJärnan
Page 171 and 172: MedicinenS MaKt - oM läKarVetenSKa
Page 174: fsu.se
show all

"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?