"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

vad händer i kroppen och hJärnan när man blir kär?
Signalering med dopamin från ventrala tegmentum gör att vi blir mycket uppmärksamma på
allt som har att göra med den vi älskar; man säger att den personen får hög salience. Signaleringen
med dopamin gör också att vi upplever det som mycket belönande att vara i den personens
närhet. När vi upplever stark lycka eller till och med eufori över att vara tillsammans
med den vi älskar är det också tack vare dopamin. Vid orgasm har det visat sig att hjärnans
blodflöde ökar i ventrala tegmentum och nucleus accumbens, och den euforiska känslan som
kan åtfölja en orgasm orsakas av allt att döma också till del av dopaminsignalering.
parbildning och gemenSkap: oxytocin och vaSopreSSin
Oxytocin och vasopressin är två närbesläktade hormoner som båda är uppbyggda av nio aminosyror.
Därför kallas de för nonapeptider. Olika nonapeptider som liknar oxytocin och vasopressin
finns hos de flesta ryggradsdjur och har stor betydelse för parbildning och socialt beteende.
Oxytocin frisätts i stora mängder hos kvinnor i samband med födsel och amning. Vid förlossningen
stimulerar oxytocin till sammandragning av livmoderns muskulatur, och oxytocin kan
också ges som läkemedel för att stimulera värkar. Men oxytocin stimuleras också av amning
liksom av beröring, sex och fysisk närhet. Frisättning av oxytocin förefaller vara relaterat till
den känsla av mys som kan uppstå vid intimt umgänge med en bebis eller en partner. Mycket
tyder också på att oxytocin är en starkt bidragande faktor till att kärlek och parbildning uppstår
ur hångel och sex. Hos försöksdjur är det möjligt att blockera och förstärka signaleringen
med oxytocin och vasopressin. Det har då visat sig att präriesorkar, som normalt bildar par
och hjälps åt att ta hand om avkomma, inte bildar par efter att ha parat sig om oxytocinreceptorerna
blockeras. Däremot bildar de par utan att ha parat sig om de stimuleras med
extra oxytocin i hjärnan. Detta gäller i synnerhet honorna, medan vasopressin verkar ha en
liknande roll som är mera betydelsefull hos hanarna. Det har också visat sig att skillnader i de
gener som styr vasopressinreceptorn är associerade med skillnader i parbildning hos människa.
En variant av genen avpr1a, som styr en typ av vasopressinreceptor, är associerad hos män
med sannolikheten att vara gift och med konflikter inom parförhållanden. Sammantaget tyder
detta starkt på att oxytocin och vasopressin är betydelsefulla för kärlek och parbildning.
den älSkadeS doft: feromoner
Feromoner är kemiska ämnen som används för att bl.a. signalera tillgänglighet för fortplantning
genom att de släpps ut i luften och kan kännas igen på sin doft. Hos vissa insekter, t ex
fjärilar och malar, kan feromoner vara den huvudsakliga signalen som gör att två individer
hittar varandra och kan para sig.
Feromoner finns också hos flera däggdjur, t ex grisar och råttor, och hos reptiler, t ex ormar.
Hos dessa djur finns ett speciellt luktorgan som känner igen feromoner: det vomeronasala
organet. Detta organ sitter i näshålans botten. I likhet med våra närmaste släktingar bland
primaterna och med bl.a. fåglar saknar människor det vomeronasala organet. Därför är
det tveksamt om vi har förutsättningar för att känna igen feromoner som tecken på sexuell
tillgänglighet hos andra människor. Det finns inte heller några experimentella bevis för att feromoner
kan påverka kärlek eller sexuell upphetsning hos människa, trots att en del parfymer
och liknande produkter marknadsförs med påståenden om feromoner. Sammanfattningsvis
kan man därför säga att feromoner är viktiga för fortplantning hos många djurarter, men att
det inte finns bevis för att de har någon sådan betydelse hos oss människor.
170