"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

”tänk om vi låg i ett provrör!” eleverS möten
med ”baSfakta” i biologiunderviSning
också möjligt att bli gravid utan samlag. Å andra sidan, den eviga vädjan till moderskapet, den
stärkta bilden av kvinnans reproduktiva funktion är problematisk, liksom uppfattningen att
skillnaden mellan en man och kvinna i huvudsak fokuserar på reproduktion.
Den verkliga pedagogiska utmaningen är hur man kan undervisa om människokroppen (eller
sexualundervisning, som innehållet bevisligen handlar om för eleverna) utan att bygga på
förenklade biologiska presentationer, som trots allt är resultatet av sociala mänskliga företeelser
17 . Skolan kan inte fortsätta att prioritera heterosexualitet som den enda ”normala” form av
socialt liv, byggd på en relation där människor är ”antingen eller”. En del kanske hävdar, med
stöd av biologi, att presentationen av olika kön är enkel: män och kvinnor har olika könsorgan,
men för människor innebär sex mer än bara reproduktion (dessutom, även heterosexuella
personer kan ha problem med reproduktion). Sex är kopplat till känslor, personlighet och
levnadssätt. Samtidigt är det nästan omöjligt att beskriva könsorgan utan att också hänvisa till
deras reproduktiva funktion. Jag menar inte att denna representation skulle vara falsk, utan
endast att heterosexualitet, med alla följemeningar med värdeladdade innebörder, lätt får betydelsen
av att vara självklara och av naturen givna.
normatiVitet
Även om ”normalt” likställs med vad som är det vanligast förekommande, anses det inte vara
normalt på grund av frekvens, utan snarare av de etablerade normerna 18 . Även om heterosexualitet
statistiskt sett är den vanligaste formen av sexuellt umgänge, är det heteronormativitet
(inte heterosexualitet i sig) som gör heterosexualitet till normen genom att definiera och exkludera
annat som onormalt 19 . Om man jämför presentationen av ”basfakta” i min studie, blir
effekten liknande, där basfakta representerar normen. Presentationer som inte omfattas av så
kallade ”normala” biologiska förklaringar utesluts med följemeningen av att vara ”onormala”.
Situationer som presenteras i denna studie kan anses vara exempel på hur mannen betraktas
som en bas för beskrivning av kroppsfunktioner. Den är en välkänd struktur influerad
av vanan av att placera det maskulina i först rummet 20 . En struktur, när frekvent upprepad,
underordnar kvinnor och andra utanför normen 21 . Skolsituationer ovan exemplifierar hur ett
klassiskt mönster av stereotypa kvinno- och mansroller fortsätter att existera. Jag kan inte låta
bli att undra hur länge det dröjer innan ett ägg beskrivs som ivrigt och aktivt?
Några av situationerna i denna studie belyser relationer som kan betraktas som exempel på symboliskt
språk, vilket feministiska forskare menar är strukturerat utifrån ett manligt privilegium 22 .
I detta språkbruk blir kvinnan objektifierad. Efter ett antal upprepningar av föreställningar så
som ”sätta in saker” (uttalanden som förekommer i klassrumsexemplen) förvandlas dessa någonstans
under processen till en vana, som växer till en norm med normaliserande krafter.
Ett steg mot att bryta ingrodda vanor skulle kunna tas genom att försöka bryta mot några av
följemeningarna som resultatet visar. Om läraren insisterar på undervisning av typen ”basfakta”,
kan man starta presentationer utifrån den kvinnliga anatomin, bara för att bryta ett av
de invanda mönstren. Läraren kan också försöka vara uppmärksam på eventuella maktmetaforer
i beskrivningarna kopplade till reproduktion, till exempel i samband med beskrivningar
118