"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

More documents

Recommendations

Info

mina gäredal puberteten, passerat klimakteriet eller på något annat sätt är infertila är könlösa. Reproduktiva förmågor finns hos vissa män och kvinnor, men absolut inte hos alla. Många som inte är fertila är ändå biologiskt tydligt män och kvinnor. Men det finns också många som inte lätt kan kategoriseras in i de två biologiska kön som man har bestämt att människor ska sorteras in i. DSD (Disorders of Sex Development) kallas det att ha en kropp med kromosomuppsättning, hormonnivåer eller andra fysiska faktorer som inte passar in i normen för de biologiska könen man och kvinna. I forskningen finns det åtminstone 25 olika typer av DSD beskriven. Alla med diagnosen DSD är inte transpersoner, och de flesta kan utan svårighet definiera sig som ett av de biologiska könen man eller kvinna. Huruvida man är transperson eller inte definieras av en själv. juriDisKt Kön I Sverige finns det bara två juridiska kön – man och kvinna - och det bestäms för varje individ oftast utifrån vilket biologiskt kön ett barn anses ha vid födseln. Vilket juridiskt kön en person har står sedan i passet. Svenska personnummer är också könsbundna: juridiska kvinnor har en jämn siffra som den näst sista siffran i personnumret medan juridiska män har en udda siffra. I flera andra länder finns det fler än två juridiska kön. I Indien, Nepal och Sydafrika finns det ett tredje juridiskt kön, jämställd med man och kvinna. I Australien kan transpersoner välja att ha ett ”X” i sina pass istället för man eller kvinna. Ett juridiskt kön kan man också tilldelas vid en könskorrigering, då man kan ansöka om och erhålla ett nytt juridiskt kön. Sverige var det första landet i världen som gjorde det möjligt att byta kön juridiskt – från kvinna till man eller man till kvinna. Detta är enbart möjligt för personer som får diagnosen transsexualism och som genomgår en fullständig könsutredning och könskorrigerande behandling. I den svenska lagen, som kom 1972, finns det ett antal olika kriterier som måste uppfyllas för att en person ska få byta juridiskt kön: personen måste vara myndig, ogift, svensk medborgare och sakna förmåga att reproducera sig biologiskt. På senare tid har det varit en stark politisk rörelse för att förändra dessa kriterier eftersom de anses kränkande av transpersoner. Flera domslut finns också på att vissa av kriterierna är olagliga eftersom de strider mot Europarätten, exempelvis kriteriet att man måste vara ogift och steril. I skrivande stund är det därmed sannolikt att lagen från 1972 snart kommer att modifieras. Dock finns det inget som tyder på att man i Sverige snart ska införa ett tredje juridiskt kön, inte heller att man helt ska ta bort juridiska kön, något som skulle vara bra för många personer som inte har könsidentiteten man eller kvinna. KönsuttrycK Ofta ser man ju inte direkt en persons biologiska kön, kontrollerar inte heller dess pass och frågar inte alltid hur personen definierar sig. Därför är könsuttrycket ofta den första aspekten av en persons kön som omgivningen kommer i kontakt med. En persons könsuttryck utgörs av hur personen ser ut, klär sig, sminkar sig, hur den har håret och så vidare. Könsuttrycket innefattar också kroppsspråk och hur personen beter sig. Hur omgivningen uppfattar en persons kön har ofta stor betydelse för hur den personen blir bemött, eftersom det i samhället finns starka normer kring kön. Många blir stressade eller förvirrade om det inte går att katego- 138
kön, tranS och ciS risera en persons könsuttryck som antingen man eller kvinna. Det är så klart hämmande och begränsande för personer med könsuttryck som inte följer förväntningarna om kön. Man kan säga att det finns lika många könsuttryck som det finns människor. Många könsuttryck följer normerna för hur en man respektive en kvinna förväntas se ut. Andra könsuttryck är odefinierbara, något annat än man eller kvinna eller både och. Tyvärr känner inte alla att de kan ha det könsuttryck som de vill ha, eller riskerar negativa konsekvenser om de väljer att ha ett könsuttryck som inte följer normen. Det här betyder inte att alla personer med könsuttryck som inte följer normen är transpersoner – det är upp till var och en att definiera huruvida man är trans- eller cisperson. Könsi<strong>Den</strong>titet Man kan säga att den viktigaste aspekten av en persons kön är vad man själv känner sig som, alltså en persons könsidentitet. En del personer har inte tänkt på att de har en könsidentitet, eftersom den känns så självklar att man inte har reflekterat över att man har den. För andra kräver könsidentiteten mycket funderingar, ofta i samband med att man inser att ens könsidentitet inte följer sina egna eller andras förväntningar. Alla människor har rätt att bestämma över sig själva, och till det hör att definiera vilken könsidentitet man själv har. Det finns flera olika könsidentiteter, där man och kvinna är de vanligaste. Man kan också definiera sig som något mellan eller bortom man och kvinna, eller inte vilja ha någon könsidentitet alls. Personer som inte definierar sig som vare sig man eller kvinna kan exempelvis använda identiteterna intergender, nongender och/eller transgender. Det är möjligt att växla mellan könsidentiteter eller att samtidigt ha mer än en könsidentitet. Även om det finns andra aspekter av en persons kön än själva könsidentiteten, som vi har sett ovan, är det ändå slutligen så att varje person måste ha rätt att bestämma över sig själv och hur man definierar sig. Många personer som definierar sig i linje med sitt juridiska kön har inte tänkt på att könsidentiteten kan vara en annan än det biologiska och juridiska. För andra kan det komma som en befriande aha-upplevelse när de inser att deras könsidentitet är något annat än vad de tidigare har utgått ifrån. En del personer har en könsidentitet som ändras genom livet, andra har samma könsidentitet hela livet. För en del personer är könsidentiteten en väldigt viktig och central del av ens identitet, för andra spelar den liten eller ingen roll. Oavsett vilket eller vilka kön en person definierar sig som och hur den förhåller sig till sin könsidentitet är det viktigt att den blir respekterad för det. Därför kan könsidentiteten utan tvekan sägas vara den viktigaste aspekten av en persons kön. ett respeKtfullt förhållningssätt Under könsidentitet i avsnittet ovan nämndes att det ska vara upp till var och en att själv definiera sitt kön, och att det är viktigt att respektera en persons könsidentitet. Det kan tyckas som en självklarhet att alla ska få definiera sig själva och bemötas respektfullt utifrån vem de är, men så är tyvärr många gånger inte fallet. Längre fram i artikeln kommer vi att återkomma till effekter av att inte bli, eller rädsla för att inte bli, respektfullt bemött som det kön man är eller för det könsuttryck man har. Men här ska vi först ta upp vad ett respektfullt förhållningssätt egentligen innebär. 139
Page 1 and 2:
den onaturliga naturen KunsKapsmate
Page 3 and 4:
tips på urval av material från rF
Page 5 and 6:
Sex ocH SaMleVnad är ett KunSKaPS
Page 7 and 8:
analt, oralt, Vaginalt - Vad är no
Page 9 and 10:
analt, oralt, vaginalt - vad är no
Page 11 and 12:
SAMHÄLLE KULTUR NATUR BIOLOGI POJK
Page 13 and 14:
hanS olSSon Flickors sexualitet är
Page 15 and 16:
hanS olSSon dande och fick legitime
Page 17 and 18:
hanS olSSon De flesta tycker nog in
Page 19 and 20:
hanS olSSon brukar säga att det ä
Page 21 and 22:
naturKunSKaP - PerSPeKtiV På genuS
Page 23 and 24:
naturkunSkap - perSpektiv på genuS
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
SKolan central För ungaS KunSKaPer
Page 31 and 32:
Skolan central för ungaS kunSkaper
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Sexuellt öVerFörda inFeKtioner (S
Page 39 and 40:
larS falk sexuellt smittsam, men ka
Page 41 and 42:
larS falk pliktiga och det finns al
Page 43 and 44:
larS falk män. Samtidigt är den m
Page 45 and 46:
HiV - Hur det Fungerar ocH BeHandla
Page 47 and 48:
göran bratt • larS moberg För a
Page 49 and 50:
göran bratt • larS moberg mor ba
Page 51 and 52:
göran bratt • larS moberg virus.
Page 53 and 54:
göran bratt • larS moberg I den
Page 55 and 56:
eferenser Den yttersta plågan av L
Page 57 and 58:
StigMa, SJälVStigMa ocH diSKriMine
Page 59 and 60:
Walter heidkampf Självföraktet ka
Page 61 and 62:
Walter heidkampf för andras rädsl
Page 63 and 64:
diagnoS, FörloPP ocH BeHandling Wa
Page 65 and 66:
Walter heidkampf Dagens moderna beh
Page 67 and 68:
HorMoner ocH PreVentiVMedel lena ma
Page 69 and 70:
hormoner och preventivmedel histori
Page 71 and 72:
BiologinS Paradox: Föränderliga K
Page 73 and 74:
iologinS paradox: föränderliga k
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
SKogenS Konung ocH dJurenS Konung i
Page 87 and 88: SkogenS konung och dJurenS konung i
Page 103 and 104: Vad Har genuS Med naturVetenSKaP at
Page 105 and 106: kriStina anderSSon dem från att se
Page 107 and 108: kriStina anderSSon var väldigt sva
Page 109 and 110: kriStina anderSSon som lärare driv
Page 111 and 112: ”tänK oM Vi låg i ett ProVrör!
Page 113 and 114: auli arvola orlander förmedlar oli
Page 115 and 116: auli arvola orlander I situationen
Page 117 and 118: auli arvola orlander Eleverna visar
Page 119 and 120: auli arvola orlander av spermier oc
Page 121 and 122: auli arvola orlander referenser 1
Page 123 and 124: ”delFiner är Ju ganSKa gay, de
Page 125 and 126: Foto: Staffan Waerndt, Naturhistori
Page 127 and 128: ”delfiner är Ju ganSka gay, de
Page 129 and 130: när Man Har oKlart Kön - dSd, diS
Page 131 and 132: inis - intersexuella i sVerige En p
Page 133 and 134: Den statistik som finns i Sverige s
Page 135 and 136: Kön, tranS ocH ciS mina gäreDal,
Page 137: kön, tranS och ciS Många gånger
Page 141 and 142: kön, tranS och ciS dentitet är of
Page 143 and 144: kön, tranS och ciS uteslutande utg
Page 145 and 146: kön, tranS och ciS ella och övrig
Page 147 and 148: tranS cecilia Dhejne • Katarina
Page 149 and 150: cecilia Dhejne • Katarina öberg
Page 151 and 152: B. Varaktig otillfredsställelse me
Page 161 and 162: BiologiSKa grunder För Sexuell lä
Page 163 and 164: guStav nilSonne Ibland framförs de
Page 165 and 166: KärleKenS KeMi ulf ellerViK Förr
Page 167 and 168: ulf ellerViK Människan bildar ocks
Page 169 and 170: Vad Händer i KroPPen ocH HJärnan
Page 171 and 172: MedicinenS MaKt - oM läKarVetenSKa
Page 174: fsu.se
show all

"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?