"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

naturkunSkap – perSpektiv på genuS, Sexualitet och relationer
Naturkunskapen har tidigare inte haft några tydliga skrivningar som rör sex och samlevnad.
Många lärare har ändå arbetat med detta i Naturkunskap B och exempelvis kopplat det till
målet att ”ha kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan” och de kunskaper som eleverna
skulle utveckla kring kroppens organ, men sex- och samlevnadsarbetet har varit individuellt
och godtyckligt i denna kurs. Nu är skrivningarna i det centrala innehållet tydligare och i
kurserna Naturkunskap 1a1 och 1b ska undervisningen behandla:
naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande
människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
Det är denna skrivning som är central i detta material. Vad detta kan innebära och vad man
kan tänkas arbeta med återkommer vi till längre fram. I Naturkunskap 1a2 och 1b finns också
en skrivning om normer:
Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga
om träning, kost, droger och konsumtion samt påverkan på miljön. hur naturvetenskap kan
användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
Det är fullt möjligt att arbeta med kön och sexualitet i detta sammanhang. Vilka könsnormer
ligger till exempel bakom bildspråket i aktuell reklam och har dessa normer någon naturvetenskaplig
anknytning?
I den skrivning om sexualitet som återfinns i Naturkunskap 1a1 och 1b anges fyra olika
ämnesområden som ska behandlas. Det handlar om sexualitet, lust, relationer och sexuell
hälsa. Dessa fyra områden ska behandlas ur två perspektiv som innebär att man dels ska belysa
”naturvetenskapliga aspekter på” detta, dels ska ge eleverna möjlighet att reflektera över och
diskutera kring de normer som omger de fyra begreppen. Vad innebär då detta?
Här följer några tänkbara infallsvinklar som kan behandla dessa båda perspektiv och som kan
belysa det tänkta innehåll som kursen har.
sexualitet och lust
Naturvetenskapliga aspekter på sexualitet skulle kunna vara att titta närmare på ”kärlekens
kemi”, det vill säga vad som händer i kroppen när vi har sex och när vi känner lust. Det kan
handla om vilka organ som är inblandade vid sexuella funktioner som till exempel erektion
och orgasm, hur vi påverkas av hormoner och vilka erogena zoner som kroppen har. Det
finns fortfarande föreställningar om att sexualdriften är mycket starkare hos killar och det är
just sådana föreställningar som kan belysas ur normativa och naturvetenskapliga aspekter.
Man kan i detta sammanhang också diskutera vilken forskning och vilka förklaringsmodeller
som har funnits rörande människors sexuella identitet och vilket syftet varit med denna
typ av forskning.
Det finns en mängd normer som omger vår sexualitet och vår sexuella praktik. Vem förväntas
känna lust, vad händer när vi inte känner lust eller när vi bryter könsmönstren för lust? Det
finns många olika föreställningar om sexuell identitet och sexuell praktik och dessa föreställ-
23