"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

tommy erikSSon
vuxen ålder. Det förekommer hos vissa djurarter att samkönade par ”adopterar”, eller i djurens
värld snarare kidnappar, andra individers ungar och fostrar dem i sin familj.
Det finns flera djurarter där det är vanligt med samkönat sexuellt beteende under året, förutom
under parningstiden. Då är det vanligast med olikkönade sexakter i rent reproduktionssyfte.
Att homosexuellt beteende skulle vara ett hot mot reproduktionen motbevisas därmed.
Det krävs inte olikkönade relationer för reproduktion. Det är samma sak för människor i
detta fall. Homosexualiteten är inte ett hot mot mänsklighetens överlevnad i enlighet med de
gamla uttrycken vi fortfarande kan höra i klassrummen idag som att ”om alla vore homosexuella
så skulle det inte bli några barn”. Det är idag lätt att konstatera att reproduktionen sker på
många olika sätt i många olika familjebildningar.
Den stora frågan är väl om det spelar någon roll, enligt utställningen. Homosexuellt beteende
kanske kan vara bra i vissa avseenden och dåligt i andra, men rent fortplantningsmässigt löser
det sig ändå, det är inte ett hot mot artens överlevnad. Både människor och djur har mer sex
än vad som behövs för fortplantningen, så sexualitetens egenvärde måste tas med i diskussionen
rörande naturligt, onaturligt och reproduktionens vikt i sexuella sammanhang.
Hur ska en lärare då bemöta dessa resonemang i klassrummet? Lars Magnusson anser att
det först och främst måste till en diskussion om begreppen naturligt och onaturligt. Utan en
sådan definition kommer all annan diskussion att vara svårhanterad och föga givande. Är det
som tidigare nämnts naturligt att äta upp sina barn, ha gruppsex för att stärka sin sociala position
eller våldta sin partner under parningssäsongen? Ja, i vissa djurarter är det så. Eller är det
naturligt att bedriva jordbruk med maskiner och kemikalier, flyga jorden runt i ett flygplan
eller ha säsongens nya kläder på sig? En diskussion kring begreppen naturligt och onaturligt
är viktig för att kunna göra jämförelser och driva resonemang. Här kan förstås fortplantningsfrågan
komma upp. Om två individer inte kan få barn på naturlig väg så finns det ju
andra möjligheter. Vi kan skaffa barn med någon annan, adoptera, genomföra insemination,
hormonbehandlingar eller provrörsbefruktning. Reproduktion och ”naturligt” blir med dessa
resonemang en het potatis.
Christina Ritzl lägger också till att det är viktigt att komma ihåg att människan är civiliserad
och påverkad av det samhälle vi lever i, vi kan diskutera känslor, identitet och relationer på
ett sätt som djuren inte kan och våra normer präglar vårt sätt att betrakta handlingar på. Vi
har bestämt att vissa ”naturliga” saker är oacceptabla och därför måste vi komma ihåg att vi
betraktar naturen genom våra normerande glasögon.
Och kanske är det dessa normerande glasögon som gör hajen aggressiv, tuff, hänsynslös och
”manlig” medan delfinen är intelligent, inkännande, mjuk och ”kvinnlig”. Och då kan den
omedvetna betrakta och värdera delfinen som en fjollig haj och glömma bort vilka normstrukturer
som orsakar detta resonemang. Och kanske är det där diskussionen börjar.
126