"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

More documents

Recommendations

Info

KärleKenS KeMi ulf ellerViK, profeSSor i bioorganiSk kemi, lundS univerSitet. denna artikel har tidigare varit publicerad i kemivärlden biotech med kemiSk tidSkrift nr 5/2011 kunskapsmaterial från rfSu, rfsu.se 19. 164
KärleKenS KeMi ulf ellerViK Förr trodde man att kärleken satt i hjärtat eftersom det är där den känns men egentligen handlar det om kemi i hjärnan. Här förklaras hur det hänger ihop. Det var tio kvinnor och sju män som valts ut för undersökningen och de hade alla det gemensamt att de för tillfället var häftigt förälskade. Efter en kort enkät skickades de in i en maskin för funktionell magnetresonansavbildning, en apparat som i vanligt tal brukar kallas för magnetkamera. Magnetkameran mäter blodgenomströmningen i olika delar av hjärnan och ett ökat blodflöde brukar tolkas som ökad hjärnaktivitet i just det området. Undersökningen startade med en räkneövning för att nollställa alla eventuella romantiska tankar. Sedan visades en bild på en nära vän som försökspersonen inte hyste några amorösa känslor för och hjärnan undersöktes. Sedan följde ännu en räkneövning och därefter visades ett fotografi på den älskade. Nu blev det riktigt spännande för när bilden visades ökade blodflödet i delar av hjärnan som har extra många receptorer för signalsubstansen dopamin. Vår hjärna är oerhört komplicerad och olika delar styrs av olika signalsubstanser och det verkade som om just förälskelser styrs av dopamin. Lite intressant var att även pengar gjorde att samma område i hjärnan aktiverades. Det vi i dagligt tal kallar för kärlek kan delas in i tre helt olika stadier: lust, förälskelse och kärlek. Lust gör att vi känner sexuell attraktion för någon, förälskelse innebär en total fokusering på denna person medan kärlek är en stark, långvarig bindning. Med lite tur är det samma person i alla tre skeendena men det behöver inte vara så, fysiologiskt. Undersökningar med magnetkamera har nämligen visat att de tre systemen bara delvis hänger samman och det är därför fullt möjligt att känna lust för en person, vara förälskad i en annan och slutligen känna tillit och kärlek till en tredje. Det finns heller ingen förutbestämd ordning på de tre skeendena även om attraktion vanligen kommer före förälskelse som i sin tur oftast föregår kärlek. Lust är enklast att förklara och styrs i mångt och mycket av hormonerna testosteron och östrogen. Lite slarvigt brukar vi kalla det första för manligt könshormon och det andra för kvinnligt men både män och kvinnor behöver faktiskt båda för att känna lust. Män har vanligen tio gånger mer testosteron än vad kvinnor har men kvinnor är å andra sidan mer känsliga för hormonet. Det är faktiskt fullt möjligt att själv öka sina testosteronnivåer en smula genom någon tävlingsinriktad sport – varför inte tennis. Men lust har inget med förälskelse att göra. Både män och kvinnor som ordineras testosteron för få tillbaka förlorad sexlust berättar att det fungerar alldeles utmärkt men de kände sig vare sig förälskade eller mer tillgivna sin partner. Förutom signalsubstansen dopamin spelar noradrenalin och serotonin viktiga roller vid en förälskelse. Dessa tre signalsubstanser måste vara i balans för att vi ska må bra psykiskt och fysiskt. Förutom sömn, inlärning, minne, kroppstemperatur, känslor och aptit styr dessa substanser också uppmärksamhet, motivation och igenkänning och de verkar dessutom styra kroppens belöningssystem. Vid en förälskelse rubbas alla cirklar. Nivåerna av dopamin och noradrenalin rasar i höjden medan serotonin minskar. Nu händer en massa spännande saker. 165
Page 1 and 2:
den onaturliga naturen KunsKapsmate
Page 3 and 4:
tips på urval av material från rF
Page 5 and 6:
Sex ocH SaMleVnad är ett KunSKaPS
Page 7 and 8:
analt, oralt, Vaginalt - Vad är no
Page 9 and 10:
analt, oralt, vaginalt - vad är no
Page 11 and 12:
SAMHÄLLE KULTUR NATUR BIOLOGI POJK
Page 13 and 14:
hanS olSSon Flickors sexualitet är
Page 15 and 16:
hanS olSSon dande och fick legitime
Page 17 and 18:
hanS olSSon De flesta tycker nog in
Page 19 and 20:
hanS olSSon brukar säga att det ä
Page 21 and 22:
naturKunSKaP - PerSPeKtiV På genuS
Page 23 and 24:
naturkunSkap - perSpektiv på genuS
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
SKolan central För ungaS KunSKaPer
Page 31 and 32:
Skolan central för ungaS kunSkaper
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Sexuellt öVerFörda inFeKtioner (S
Page 39 and 40:
larS falk sexuellt smittsam, men ka
Page 41 and 42:
larS falk pliktiga och det finns al
Page 43 and 44:
larS falk män. Samtidigt är den m
Page 45 and 46:
HiV - Hur det Fungerar ocH BeHandla
Page 47 and 48:
göran bratt • larS moberg För a
Page 49 and 50:
göran bratt • larS moberg mor ba
Page 51 and 52:
göran bratt • larS moberg virus.
Page 53 and 54:
göran bratt • larS moberg I den
Page 55 and 56:
eferenser Den yttersta plågan av L
Page 57 and 58:
StigMa, SJälVStigMa ocH diSKriMine
Page 59 and 60:
Walter heidkampf Självföraktet ka
Page 61 and 62:
Walter heidkampf för andras rädsl
Page 63 and 64:
diagnoS, FörloPP ocH BeHandling Wa
Page 65 and 66:
Walter heidkampf Dagens moderna beh
Page 67 and 68:
HorMoner ocH PreVentiVMedel lena ma
Page 69 and 70:
hormoner och preventivmedel histori
Page 71 and 72:
BiologinS Paradox: Föränderliga K
Page 73 and 74:
iologinS paradox: föränderliga k
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
SKogenS Konung ocH dJurenS Konung i
Page 87 and 88:
SkogenS konung och dJurenS konung i
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Vad Har genuS Med naturVetenSKaP at
Page 105 and 106:
kriStina anderSSon dem från att se
Page 107 and 108:
kriStina anderSSon var väldigt sva
Page 109 and 110:
kriStina anderSSon som lärare driv
Page 111 and 112:
”tänK oM Vi låg i ett ProVrör!
Page 113 and 114: auli arvola orlander förmedlar oli
Page 115 and 116: auli arvola orlander I situationen
Page 117 and 118: auli arvola orlander Eleverna visar
Page 119 and 120: auli arvola orlander av spermier oc
Page 121 and 122: auli arvola orlander referenser 1
Page 123 and 124: ”delFiner är Ju ganSKa gay, de
Page 125 and 126: Foto: Staffan Waerndt, Naturhistori
Page 127 and 128: ”delfiner är Ju ganSka gay, de
Page 129 and 130: när Man Har oKlart Kön - dSd, diS
Page 131 and 132: inis - intersexuella i sVerige En p
Page 133 and 134: Den statistik som finns i Sverige s
Page 135 and 136: Kön, tranS ocH ciS mina gäreDal,
Page 137 and 138: kön, tranS och ciS Många gånger
Page 139 and 140: kön, tranS och ciS risera en perso
Page 141 and 142: kön, tranS och ciS dentitet är of
Page 143 and 144: kön, tranS och ciS uteslutande utg
Page 145 and 146: kön, tranS och ciS ella och övrig
Page 147 and 148: tranS cecilia Dhejne • Katarina
Page 149 and 150: cecilia Dhejne • Katarina öberg
Page 151 and 152: B. Varaktig otillfredsställelse me
Page 161 and 162: BiologiSKa grunder För Sexuell lä
Page 163: guStav nilSonne Ibland framförs de
Page 167 and 168: ulf ellerViK Människan bildar ocks
Page 169 and 170: Vad Händer i KroPPen ocH HJärnan
Page 171 and 172: MedicinenS MaKt - oM läKarVetenSKa
Page 174: fsu.se
show all

"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?