"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

”tänk om vi låg i ett provrör!” eleverS möten
med ”baSfakta” i biologiunderviSning
egna uppfattningar om den mänskliga kroppen. En av studierna vill problematisera vad som
påstås tas för givet om människokroppen, nämligen att ”gender is changeable, sex is immutable”
och att ”the biology itself consistently distinguishes between males and females” 29 . Men
tyvärr verkar det som att de kritiska funktionerna i frågan om presentation av kön i lärarutbildningen
fortsätter att vara beroende av enskilda lärares intressen. Diskussioner om betydelsen
av kön måste bli en självklar del av den ordinarie naturvetenskapsundervisningen inom
både lärarutbildningen och i undervisningssituationer med ungdomar.
tillmötesgå eleVerna
Syftet med min studie har varit att belysa och diskutera utbildningsfrågor med utgångspunkt i
en faktisk skolpraktik. Studien har belyst några exempel på undervisningssituationer som visar
på möten mellan eleverna och faktabaserat innehåll. Genom att använda empiriska exempel
på vilka typer av frågor och uttalanden som har ställts i möten med grundläggande fakta och
begrepp, visar studien på hur lärande kan komma till uttryck i en specifik skolsituation. Även
om undervisningen inte ser likadan ut i alla skolor, kan exempel betraktas som empiriska illustrationer
som hjälper till att väcka viktiga frågor i samband med ”basfakta”-undervisningen
i skolan.
Det är också viktigt att poängtera att studien fokuserar på situationer som undersöker relationer
mellan involverade snarare än specifika individer, men att händelserna i situationerna har
betydelse för eleverna hur de kommer att betrakta sig själva 30 . Jag har visat vad som händer
i ett visst sammanhang och hur fakta inte kan vara objektiva i ett mänskligt sammanhang.
Skillnaderna som är resultat av sociala processer och är därför endast möjliga att definiera i
relationer mellan människor 31 .
Även om det är möjligt i forskningen att belysa situationer, problematisera och föreslå åtgärder,
är det fortfarande upp till personerna som agerar i skolpraktiken att skapa nya sätt att
agera. Det är upp till dem att ifrågasätta, tänka om och förkroppsliga kulturella vanor, diskurser
eller processer inom undervisningen. Unga människor har fortfarande relativt flytande
vanor i sina handlingar och har oftast inget emot att störa rådande kultur 32 . Om vi ska följa
läroplanens intentioner om att göra naturvetenskap mer tillgängligt för alla elever, krävs det
mod och öppenhet för att ta itu med de härskande kunskapstraditionerna 33 .
Jag har visat hur biologiundervisningen kan vara fylld av följemeningar som formar elevernas
föreställningar om till exempel kvinnor och män. Studien har presenterat exempel där ”fakta”
ges företräde framför mer komplexa och intressanta aspekter av naturvetenskap, åtminstone
enligt eleverna som visar sitt intresse för det i sina frågor. Studien ger också glimtar av tillfällen
med oanade möjligheter som kan bidra till att vidga det naturvetenskapliga innehållet. Att
välkomna elevernas funderingar och svar, att uppmärksamma och inkludera dessa, innebär
inte att de inte kan mötas av motstånd. I likhet med hur det avsedda undervisningsinnehållet
av basfakta bör vridas och vändas behöver också eleverna få bemöta olikheter och diskutera
dessa. Det handlar inte om en regelrätt metod utan istället ett förändrat förhållningssätt, som
framförallt bygger på lyhördhet med öppenhet för vad som händer i mellanrummen i relationen
mellan det förväntade och vad elevernas handlingar ger uttryck för. Ämnesinnehåll som
välkomnar olikheter: “Det handlar ju om mig själv” som Frida i klassen påpekar. Vad hon
möter i undervisningen har betydelse.
120