"Den onaturliga naturen" (pdf) - RFSU

auli arvola orlander
I situationen ovan visar eleverna intresse för andra typer av ingångar. I detta fall intresse för
hur preventivmedel fungerar eller andra sätt att genomföra en befruktning. Uttalande ”Tänk
om vi låg i ett provrör!” tänjer gränserna på lärarens basfaktabeskrivning och skulle kunna
vidga perspektiven i ämnesinnehållet ifall uttalandet blev inkluderat i samtalet. Läraren väljer
att fortsätta med sitt spår med förmedling av det hon anser vara basfakta. Lite senare återvänder
Peter till alternativa sätt att bli gravid. Han undrar vad som händer om sperman injiceras
in i ägget.
Excerpt 9
Peter: Om man injicerar…?
Lärare: Ja, då blir det en annan sak då … vanlig, vi säger vanligt ... då simmar spermierna upp
där i äggledarna [pekar på bilden].
Ramon: Kämpar dom?
Lärare: Och … det måste simma jätte, jätte, jättelångt. Och är det så att det blir befruktad så
åker den tillbaka hit till livmodern och där utvecklas barnet. Men är det så att det här ägget
inte befruktas någon gång /…/
Läraren tvekar ett ögonblick innan hon förklarar det hon beskriver, nämligen ”vanlig” eller
det vanliga sättet för ägget att bli befruktat. Det vanliga som lätt får innebörden av det
normala sättet, som jag strax ska återkomma till. Peters fråga ”Om man injicerar…?” får en
underordnad betydelse i detta sammanhang.
basfaKta begränsar
Resultaten visar exempel på hur strukturen med “basfakta först” begränsar innehållet. Vissa
typer av samtal kommer i andra hand eller utesluts helt. Basfakta består till stor del av att
återge olika begrepp och benämningar på kroppsdelar. Frågor och undringar som ”Tänk om
vi låg i ett provrör”, ” Hur fungerar p-piller?” eller ” Om man injicerar…?” får en underordnad
betydelse. Jag menar inte att begreppskunskap är onödigt, men när inövande av begrepp
och funktioner blir det enda innehållet och frågorna som eleverna ställer inte bearbetas eller
vidareutvecklas, begränsas ämnesinnehållet.
Efter att ha analyserat ett flertal motsvarande situationer i likhet med de presenterade, kan
resultatet sammanfattas med att: I denna skolpraktik behöver eleverna lära sig basfakta först,
eftersom det ses som grunden för allt lärande (här exemplifierad med excerpt 1). Vissa elevfrågor
ges större betydelse än andra när det gäller grundläggande fakta (excerpt 8, 9); mannen
har företräde (excerpt 2); spermierna presenteras som aktiva/ägget som passivt (excerpt 6, 7);
kroppsfunktioner betraktas inte enbart som funktioner utan dessa har också bestämda syften
(excerpt 5, 6); det görs en skillnad mellan normal och onormal funktion (excerpt 9); heterosexualitet
är normen (excerpt 7, 8, 9); kvinnor och män presenteras som skapta för varandra,
ett förhållande där män befruktar kvinnor (excerpt 3, 7, 9).
Exemplen har belyst några undervisningssituationer där lärarens fokus styrs av att namnge
olika kroppsdelar, en inriktning som de flesta av eleverna är vana vid. I viss mån stör eleverna
dock grundkonceptet med basfakta, genom frågor och inlägg som involverar det sociala livet
115