Den talande bokens poetik - Doria

100
”meningspotential” förklarades och laddades med betydelser i avsnitt 3.2–3.5.
Dessa teoretiska begrepp är vägledande vid analysen av informanternas tolkande
läsning i detta arbete. Kapitlet avslutades med en reflektion över vad som avses
med att vara en kompetent läsare av fiktion och hur läraren eller t.ex.
samtalsledaren i ett litteratursamtal kan utveckla litterär kompetens hos barn och
unga. Under avhandlingsarbetets gång har jag som forskare blivit allt mer
uppmärksam på den potential till förståelse, som ligger i ett fokuserat
litteratursamtal. Ett emancipatoriskt perspektiv har öppnat sig mer och mer, när
det gäller frågan både om de lindrigt utvecklingsstördas möjligheter att ta del av
litteratur och också om deras möjligheter att utveckla läskompetens. Detta
perspektiv antyddes med hänvisning till specialpedagogikens inklusionsbegrepp
och Mezirovs kritiskt transformativa teori om lärande. Läskompetens som en
utvidgad kompetens i betydelsen literacy, kulturell läsförståelse, introducerade
avslutningsvis i kapitel 3. Østern (2010) ser kulturell läsfärdighet som en
nyckelkompetens för dagens barn och unga eftersom kulturell läsfärdighet
hjälper dem att orientera sig i verkligheten genom att de via den kulturella
läsfärdigheten kan ”läsa världen” bättre. Denna kulturella läsfärdighet är av
intresse för analysen i min undersökning.