Den talande bokens poetik - Doria

93
recirkulerat material. Østern 65 beskriver den estetiska fördubblingen som ett
utrymme med stor lärandepotential. Det är ett mellanrum, ett liminalt rum, som
är tomt, men som den skapande individen transformerar. Som didaktisk modell
kan konstruktionen vägleda läraren i arbete med att iscensätta estetiska
läroprocesser för unga människor.
Figur 4. Karakteristika för en aktiv estetisk respons. (Østern 2002/2003, 43).
3.5 Att utveckla läskompetens genom litteratursamtal
Under den tid som analysen av det insamlade intervjumaterialet i
forskningsprojektet Den talande bokens poetik har pågått har jag som forskare
blivit allt mer medveten om litteratursamtalets möjligheter att utveckla
läskompetens hos informanterna. Jag ser det därför i dag som viktigt att
litteratursamtal ingår som en del i en poetisk didaktik, som rör frågan om hur
man kan arbeta med skönlitteratur i inläst form tillsammans med unga vuxna
med läshandikapp till följd av en kognitiv funktionsnedsättning. Jag undrar
också över följande: Behöver metoderna skilja sig så mycket från de
meddiktande metoder som man kan använda tillsammans med unga vuxna utan
uttalat handikapp av något slag? Claes Nilholm (2006) har analyserat begreppet
inklusion och kartlagt vilka faktorer som är viktiga för att inkluderande
processer skall uppstå, när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Han nämner
bl.a. följande faktorer (jfr t.ex. Ainscow 1999; Dyson och Millward 2000;
Lipsky och Gartner 1998): ett ledarskap med en klar vision, engagemang från
elever och föräldrar, lärares attityder, övergripande planering med uppföljningar,
65 Jämför med Østern 2007, 2008, 2009, 2010 och Østern & Kaihovirta-Rosvik 2010.