Den talande bokens poetik - Doria

23
tur kommer att inverka på barnens förmåga att lära sig nya saker i framtiden. Ett
mönster av ömsesidiga orsakssamband utvecklas eftersom den svaga
läsförmågan i det inledande skedet av läsutvecklingen blir en orsaksfaktor till
den fortsatta negativa utvecklingen.
Problem med att lära sig läsa kommer senare att skapa svårigheter inom de flesta
teoretiska ämnena i skolan, eftersom barnet har problem med att läsa för att lära
(Myrberg 2007). Stanovich (1986) konstaterar att långsam läsutveckling får
många konsekvenser av både kognitiv och beteendemässig art. Motivationen för
att läsa påverkas också negativt. De här konsekvenserna fördröjer utvecklingen
av annan kognitiv färdighet och förhindrar på så sätt kompetensutveckling inom
många områden.
Myrberg (a.a.) påpekar att situationen är en helt annan för barn som redan före
skolåldern har knäckt den alfabetiska koden. De lyckas bättre med sin läsning,
de ökar snabbt sitt ordförråd, får snart läsflyt i skolan och finner ett tidigt nöje i
läsningen. De lässvaga eleverna däremot kommer att få allt större problem med
att läsa åldersadekvat material, vilket i sin tur bidrar till ”the distastefulness of
reading” (Stanovich 1986, 394). Utvecklingen förstärks upp genom årskurserna,
så att gapet mellan de lässvaga och de duktiga eleverna blir allt större. Stanovich
uttrycker saken på följande sätt:
Thus, one mechanism leading to Matthew effects in education is the facilitation of
further learning by a previous existing knowledge base that is rich and elaborated. A
person with more expertise has a larger knowledge base, and the larger the
knowledge base allows that person to acquire even greater expertise at a faster rate.
An analogous Matthew effect in reading arises from the fact that it is the better
readers who have the more developed vocabularies. (Stanovich 1986, 381)
Både i den s.k. Konsensusrapporten (Myrberg 2003; Myrberg & Lange 2006)
och i en kunskapsöversikt om dyslexi (Myrberg 2007) lyfter Myrberg fram
betydelsen av att med alla till buds stående medel bryta den negativa
utvecklingen för de lässvaga eleverna för att stärka ”jag-kan”-känslan. Att
uppleva sig själv som en svag läsare färgar nämligen av sig på
självuppfattningen och på attityder till skolan i allmänhet. En lång rad
undersökningar (bl.a. Taube 1988) visar att misslyckad läsinlärning i skolstarten
leder till en ond cirkel för många elever med sänkt självkänsla som följd.
I Konsensusrapporten lyfter Myrberg fram att sänkt självkänsla i sin tur leder till
rädsla för att misslyckas, som i sin tur leder till sämre läsutveckling osv. En
fungerande kommunikation mellan elev och lärare kan aldrig ersättas med något
annat, men kompenserande hjälpmedel, t.ex. användning av talböcker i
undervisningen eller datorstödd läsning med talsyntes, som frikopplar elevens
resurser från ett krävande ordavkodningsarbete, kan hjälpa de lässvaga eleverna
att arbeta på eller över gränsen för sin förmåga. Myrberg påpekar också, att
fokus då kan läggas på innehållet, vilket kan hjälpa de lässvaga eleverna att
upptäcka syftet med läsning, dvs. att förstå och finna mening med skrivna texter.
Att lyssna på inläst text kan utveckla fonologisk medvetenhet, utöka ordförrådet