Den talande bokens poetik - Doria

70
undersökning undersöker jag om sättet att presentera den inlästa texten i en
talande bok har någon betydelse för lyssnarnas reception av densamma.
Två kognitiva processer, som ofta lyfts fram som viktiga i samband med
lyssnande är uppmärksamhet och minne. Uppmärksamhet omfattar komplexa
processer som selektion, fokusering och koncentration. Andrew Wolvin &
Carolyn Gwynn Coakly (1996) påpekar att uppmärksamhet ofta jämställs med
lyssnande även om uppmärksamhetsfasen, precis som det att höra, utgör endast
en del av lyssnandeprocessen. Adelmann (a.a. 137) anser att uppmärksamheten
avgör om lyssnandeprocessen får någon fortsättning eller inte och att brist på
uppmärksamhet i sin tur leder till olika interaktionsmönster av nonverbala
uttryck för lyssnarens ointresse.
Uppmärksamheten påverkar också minnesprocessen, framför allt korttidsminnet
eller arbetsminnet. Korttidsminnet har en begränsad kapacitet och denna
kapacitet varierar mellan olika individer. Korttidsminnets funktion påverkas i
stor utsträckning t.ex. av funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning
(Bakk & Grunewald 2004), vilket kan ha en betydelse för resultaten i min
empiriska undersökning. Arbetsminnet, som är en typ av korttidsminne, varar så
länge man aktivt bearbetar den information som kommer via de olika sinnena.
För att en inlärning skall kunna ske måste korttidsminnet fungera så bra, att den
nya informationen hinner lagras i långtidsminnet. Inlärning och minne går hand i
hand.
Minnet består av olika system, som interagerar med varandra men som ändå är
olika 53 och som också finns lagrade på olika områden i hjärnan. Långtidsminnet
innehåller i motsättning till korttidsminnet mycket information och används när
man behöver hämta information från minnet. Att minnas är därför en dynamisk
och konstruktiv process, som på olika sätt transformerar och utnyttjar
sinnesintryck och erfarenheter. I den tolkande läsningen har tidigare
livserfarenheter stor betydelse. Hur en individ upplever det som hon eller han
läser eller hör, det vill säga vilka inre bilder som byggs upp under läsningen,
refererar till stor del till de personliga associationer individen får då denna läser
eller hör en text. Jag återkommer till den tolkande läsningen i avsnitt 3.5.1.
(Adelmann 2002; Adelmann 2009; Høien & Lundberg 2001; Se hjärnan 2010).
53 Man brukar skilja mellan arbetsminne (det vi använder oss av i nuet) och
långtidsminne, som i sin tur kan delas in i episodiskt minne (lagrar personliga
upplevelser av personer, platser, händelser), semantiskt minne (lagrar fakta och
kunskap), procedurminne (lagrar kunskap om hur olika aktiviteter skall utföras med
kroppen), perceptionsminne (lagrar t.ex. lukter och smaker), prospektivt minne (hjälper
oss att komma ihåg vad vi skall göra i framtiden), implicit/explicit minne (omedvetna
och medvetna minnen) och emotionellt minne (minnen som väcker känslor när vi
kommer ihåg dem). (Eysenck 2000; Lund m.fl. 1992; Se hjärnan 2010)