Den talande bokens poetik - Doria

263
Resultaten har också i detta hänseende en betydelse för den didaktiska modellen.
Valet av litteratur som presenteras i litteratursamtalet har stor betydelse.
McCormick (1994) och Molloy (2003) har diskuterat betydelsen av läsarens
allmänna repertoar och den egna repertoaren, när det gäller val av litteratur för
unga människor. Hur frågorna i litteratursamtalet utformas har också betydelse
för receptionen. Vilken slags frågor skall man ställa? Jag har inte varit
intresserad av att undersöka hur lyssnarnas läskompetens som kritiker eller
tänkare (Appleyard 1990) kan utvecklas genom litteratursamtal. Däremot har jag
varit intresserad av att undersöka den tolkande läsningen utgående från tron på
litteraturens potential som livskunskapsämne. Litteratur som livskunskapsämne
avser möjligheten att via litteraturen kunna bearbeta frågor i eget liv. Detta
brukar kallas att bearbeta existentiella frågeställningar. I denna undersökning
kom litteratursamtalen att få en central roll genom själva forskningsprocessen.
Ett överraskande resultat i detta avhandlingsarbete var att se hur betydelsefullt
ett fokuserat litteratursamtal är. Det kan fungera som stöd, när unga vuxna skall
undersöka de meningserbjudanden som en skönlitterär text kan erbjuda.
8.6 Förslag till fortsatt forskning
Forskningsprojektet Den talande bokens poetik är slutfört. Den kunskap som har
genererats kan bidra till förståelse för de kulturella rättigheter, som unga vuxna
med lindrig utvecklingsstörning har när det gäller att utveckla kompetens i
förhållande till fiktionsläsning.
Ett förslag till vidare forskning kunde vara att göra en liknande undersökning
som Den talande bokens poetik men i form av ett aktionsforskningsprojekt. I den
undersökning som rapporterats i detta arbete fick informanterna lyssna på talbok
tre gånger under ett års tid. Analysen av resultaten visade att lyssnarsituationen
med efterföljande litteratursamtal fungerade som lärsituation för
undersökningsgruppens informanter. I ett framtida forskningsprojekt kunde
antalet lyssnartillfällen utökas och återkomma regelbundet med kortare
intervaller. Jämsides med litteratursamtal kunde man också pröva andra
meddiktande metoder för att reflektera över det lästa. Informanterna kunde få
bearbeta texten genom att t.ex. transformera den till bild, foto, film eller drama.
8.7 Slutord
Forskningsprojektets resultat har genererat en modell för hur en poetisk didaktik
för den talande boken kan se ut. Den analysmodell som jag utvecklat har ett klart
didaktiskt innehåll och kan fungera som en didaktisk modell i olika
litteraturpedagogiska sammanhang. I det forskningsprojekt som jag redovisat i
denna avhandling har jag erbjudit de unga vuxna att göra en tolkande läsning av