Den talande bokens poetik - Doria

232
själva berättelsen och tycker till slut att texten är full med svåra ord som hon inte
förstår, att det är tråkigt att lyssna till talboksband och att hon mycket hellre
skulle lyssna på musik. Den manliga informanten har också uppfattat att texten
behandlar en konflikt mellan två människor, där den ena ”mobbar” den andra.
Mobbningssituationen är något som också han känner igen från sitt eget liv. Den
manliga informanten tycker däremot att uppläsaren tog parti för ”oss”
(mobbade), att hon var ”på vår sida”. Han fängslades också av historien och
tycker att han ”nästan kunde se den där bilden bredvid texten”.
7.3 Betydelsemönster gällande form i Rånet –
informanternas perspektiv
Den fenomenologiska analysen av de naturliga meningsenheterna, som jag
skapat utgående från informanternas svar på intervjufrågorna om form samt de
analyser i centrala teman som jag gjort, finns återgivna i bilageavdelning,
bilagorna 4e och 4 f. I den löpande texten nedan samlar jag de grundläggande
beskrivningarna för de olika narrativen. Jag diskuterar fynden i jämförande
perspektiv mellan kvinnor och män samt mellan de olika inläsningarna.
7.3.1 Grundläggande beskrivningar – referensgruppens
perspektiv
De fältnära narrativen återfinns i bilaga 4e, som omfattar narrativ 41 till 44.
Det var jobbigt att lyssna!
(Kvinna, referensgruppen, effektsatt)
Den kvinnliga informant ur referensgruppen tycker att det var jobbigt att lyssna
för ljudeffekterna var alltför påträngande och störde koncentrationen. Hon tycker
att man började fundera mera på hur de var gjorda än på själva handlingen.
Informanten tycker också att berättelsens text i sig var besvärlig med många
krångliga ord. Det jobbiga intrycket förstärks av att uppläsaren läser på ett
tråkigt sätt. Det var skönt när det var tyst någon stund emellanåt.
Informanten tycker att vissa effekter var bra gjorda och att de gjorde det lättare
att leva sig in i berättelsen. Genom att känna igen olika ljud kunde man lättare
göra kopplingar till eget liv och nästan se de olika miljöerna framför sig.
Ljudeffekter talar till känslorna, väcker känslor, vilket är bra. Informanten tycker
ytterligare att hon styrdes av ljudeffekterna och de miljöer de målade upp. Det
kan vara bra om man inte orkar fantisera hur det ser ut själv, men om man vill