Den talande bokens poetik - Doria

82
klienten tolkar berättelsen om sitt liv – är klienten offer eller hjälte i sitt eget liv?
Ser klienten sitt liv som en såpopera eller ett klassiskt drama? Jerome Bruner
(1995) har också använt begreppet ”folkpsykologi” om de scheman och skript
som finns i vår föreställningsvärld. Hans uppfattning är, att det är viktigt att
arbeta med dessa föreställningar för att vi skall förstå vårt liv bättre.
Schema som grund för meningsskapande
Elise Seip Tønnessen (2000), som undersökt barns möte med tv, anser att
schemabegreppet har en central roll när kognitiva strukturer skall beskrivas som
en strukturerad erfarenhetsbas, som lägger grunden för nytt meningsskapande.
Hon menar att schema kan uppfattas som en systematisk kartläggning av tidigare
erfarenheter, samtidigt som de innehåller regler för hur nya kunskaper skall
integreras i gamla. När det t.ex. gäller återberättande av en film, ett tv-program
eller en text som man läst, menar Seip Tønnessen att mentala berättarscheman
(ett begrepp hon lånat av Jean Matter Mandler 1984), i ganska hög grad styr
både vad man kommer ihåg och vad man glömmer bort. Mandler menar att
berättarschema styr bearbetning och meningsskapande i både perceptionsprocessen
och i tolkningsprocessen. Berättarschema fungerar som en
förväntningsstruktur hos den som läser en text.
Den norska litteraturpedagogen och forskaren Sylvi Penne (2010) har
sammanfattat norsk och nordisk klassrumsforskning med fokus på elever i
högstadiet och i gymnasiet. Hon betonar i förhållande till tolkningskompetens
hur viktigt det är att läraren utmanar elever till både syntagmatiskt tänkande och
till paradigmatiskt tänkande. Genom det syntagmatiska tänkande erövrar elever
narrativ kompetens. Det betyder att eleverna får kompetens att förstå berättelser
som linjära, knutna till en tidslinje. Tolkning i enlighet med syntagmatisk
förståelse är viktig för utveckling av empati och relationer (a.a. 130–131).
Bruners tankar om narrativt tänkande blir en bild på hur mening skapas byggd på
kulturens tolkningsschema och individens kognitiva scheman. Penne betonar hur
viktigt det är att didaktiken omfattar också det paradigmatiska tänkandet som
innebär att eleven reflekterar över berättelsen. Det paradigmatiska tänkandet
innebär ett annat sätt att skapa mening på. Penne nämner speciellt
metaforförståelse eller metafor som kognitivt schema (a.a. 134–135).
Jack Mezirov (1998, 34), som representerar den kritiska pedagogiken och som
skapat en teori om hur vuxna lär, talar också om meningsschema och
meningsperspektiv. Ett meningsperspektiv byggs upp av meningsscheman, som
representerar specifika aspekter av en individs personliga referensram. Denna
referensram fungerar som ett tyst värdesystem, genom vilket mening skapas för
en enskild person. Genom att förändra meningsscheman kan man förändra
meningsperspektiven, menar Mezirov. På så sätt kan man också påverka och
förändra en persons sätt att t.ex. se på sig själv och andra. I förlängningen av en