Den talande bokens poetik - Doria

81
Skripten är knutna till de upplevelser som har gett dem form, och de har
speciella kännetecken som avgränsar dem från andra skript. Scheman och skript
hjälper alltså läsare att skapa delelement i ett fiktivt universum. Schemateori har
ibland kritiserats för att vara för statisk, men inom den kognitiva semantiken 58 ,
som förenar språk- och litteraturvetenskap med kognitionsforskning, ser man
schema och skript som dynamiska uppsättningar av tolkningsredskap. De är
alltid i rörelse och förändras ständigt. Sørensen menar att schema och skript
hjälper människor att skapa mening. Meningsprocessen är både individuellt och
socialt betingad. Mening skapas inne i den enskilda människan, men denna
mening tar form av ”menneskets færden i verden” (Sørensen 2001, 128), dvs.
tillsammans med andra människor och med hela kulturen.
Kognitiva scheman utgör alltså ett slags mentala modeller av välkända fysiska,
sociala eller emotionella miljöer. Begreppet ”schema” syftar på en inre kognitiv
struktur, som ger en mening åt den yttre informationen, som vi får via våra
sinnesorgan. Utvecklingen av kognitiva strukturer är till stor del en fråga om
erfarenhet och inlärning. Genom erfarenhet och inlärning kommer vi underfund
med hur den yttre världen fungerar och för att allt inte skall bli ett enda inre kaos
strukturerar vi upp våra erfarenheter och lagrar dem i form av inre scheman.
Även om de kognitiva strukturerna står i god samklang med den yttre
verkligheten utgör de aldrig någon exakt avbild av denna. De kognitiva
strukturerna är ”schematiska” i den meningen att de innebär en generalisering
och kategorisering av verkligheten. Därför brukar de kallas ”scheman”. (Lundh
1992)
Kognitiva scheman fungerar ofta som strukturerade förväntningar, som
förbereder individen för att ta upp en viss slags information (Neisser a.a.). Lundh
(1992) menar att en del scheman är medfödda, t.ex. förmågan att uppfatta
varandras känslotillstånd. Han påstår att schemateorierna rent definitionsmässigt
förutsätter att det måste finnas medfödda scheman – annars skulle man aldrig
kunna ta in någon information.
Schematänkande är också ”energisparande” eftersom vi inte alltid behöver
arbeta med att förstå vad en ny situation handlar om, utan vi kan koppla på ett
manuskript, som vi har från förr. Kognitiva scheman har stor genomslagskraft
för hur vi tolkar världen. Begreppet skript används också t.ex. inom den
kognitiva terapin (Beck 1995; Kähkönen, Karila & Holmberg 2001), där
terapeuten ganska tidigt i terapiprocessen försöker komma underfund med vilka
skript och scheman klienten har skapat för att förstå sitt eget liv. Skripten
utvecklas i barndomen, som ett resultat av hur barnet uppfattar världen och följer
barnet upp i vuxenlivet och fungerar som en klangbotten mot vilken viktiga
händelser tolkas. Skripten har en narrativ karaktär och säger något om hur
58 Den kognitiva semantiken uppstod i USA under 1970-talet och har senare utvecklats
av bl.a. Georg Lakoff, Mark Johnsson och Mark Turner (Sørensen 2000, 127).