Den talande bokens poetik - Doria

38
2 Från skriven text till en talande bok
I kapitel 2 beskriver jag arenan för den talande boken och diskuterar olika
aspekter förknippade med processen att förvandla en skriven text till en talande
bok. Jag undersöker vad som avses med en talande bok samt diskuterar
perspektiv på röst och muntlig framställning. Strävan efter jämlikhet också när
det gäller kulturella rättigheter har fört utvecklingen av talboken och ljudboken
som läsmedium framåt och förbättrat möjligheterna till läsupplevelser för
många läshandikappade grupper i samhället. Men unga vuxna med
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning ingår inte i dessa grupper.
Genom att beskriva hur talboken och ljudboken utvecklats för att bli mera
användarvänlig pekar jag på vilka möjligheter, som finns inbakade i denna
utveckling för att gagna också gruppen lindrigt utvecklingsstörda. För att ge
verktyg till analysen av forskningsfråga 3 redovisar jag några tidigare
undersökningar om hur olika lyssnare definierat vad prototypen för en god och
en dålig röst är i kontexten finländsk talkultur. Jag problematiserar frågan om
hur rösten skall vara i en talande bok för att belysa hur omfattande
utmaningarna är i förhållande till produktion av talböcker.
Jag bygger upp avhandlingens teoretiska referensram genom att undersöka tre
olika perspektiv, när det handlar om att lyssna på en talande bok:
röstperspektivet (den muntliga förmedlingen) eftersom texten förmedlas av en
röst, lyssnarperspektivet (den auditiva perceptionen och kognitionen), samt det
estetiska perspektivet (receptionen och meningsskapandet) 18 . Beröringspunkter
med mitt forskningsområde kan man därför söka bl.a. inom fysiologi, neurologi,
fonetik, lingvistik, psykologi, kognitionsvetenskap, kommunikationsteori,
kulturteori, sociologi och pedagogik, framför allt litteraturpedagogik men också
läspedagogik och konstpedagogik. Beröringspunkter finns också med
specialpedagogik och i någon mån mediepedagogik. Mitt sökande efter tidigare
forskning om talboken har också fört mig till biblioteksvetenskapen eftersom
många utvecklingsprojekt kring läsning av talböcker har startat i samarbete med
något bibliotek för specialgrupper, närmast synskadade och blinda.
I fokus för mitt forskningsintresse står estetik och meningsskapande i unga
vuxnas reception av skönlitterära texter inlästa på band. I föreliggande arbete
undersöker jag hur meningsskapande och förståelse påverkas av formen för hur
den talande boken presenteras. Tidigare forskning kring talboken har fokuserat
på studietekniska och inlärningspsykologiska aspekter vid framställningen av
talböcker, medan jag placerar min forskning inom det konstpedagogiska
vetenskapsområdet
18 Detta perspektiv behandlas i kapitel 3.