Den talande bokens poetik - Doria

196
fortsättningen skriver de vidare på temat ”varför flickan inte vill bli filmstjärna”
utgående från sina egna drömmar. Att flickan tackar nej till en drömroll skapar
ny kognitiv dissonans i tolkningen. Hittills i sin tolkning har informanterna ur
undersökningsgruppen också haft sympati för den kuvade flickan, men nu börjar
de betrakta henne allt mer som otacksam och lat, när hon inte förstår att
mamman försöker hjälpa henne att förverkliga drömmen om att bli en känd
filmstjärna. En sådan dröm har också många av undersökningsgruppens
informanter. Flickans val förklarar de med att hon inte vill vara med och bli
utsatt för bedömning eftersom hon vet att hon inte skulle klara sig i jämförelse
med de andra ”bättre” flickorna. Ett mobbningstema skymtar fram. Bakom de
unga vuxna funktionsnedsatta personernas utsagor kan man ana närhet med
starkt berörande existentiella teman: deras utsatta position i det verkliga livet. De
vet att de behöver mammas stöd och acceptans för att klara sig. De vill inte vara
osams med henne och därmed riskera att bli övergivna.
6.3 Tolkningsmönster i relation till novellen Rånet
I bilaga 3c och 3d finns den detaljerade meningskoncentreringen relaterad till
Rånet. I 6.2 utgår redovisningen från de grundläggande beskrivningarna, som
försetts med koncentrerade narrativer som rubriker.
6.3.1 Han ville väl ha kontakt med nån
Den kvinnliga informant i referensgruppen som fått lyssna på en naken
uppläsning av novellen Rånet tar sig an tolkningen av novellens innehåll ur ett
helhetsperspektiv. Hon fyller ut tomrummen i texten genom att fritt kombinera
information från början, mitten och slutet av novellen och knyter på så sätt ihop
berättelsens olika delar för att skapa sin egen förståelse av orsak och verkan.
Hon tänker alltså i kausalitet. Hon expanderar vid flera tillfällen på texten och
går in som meddiktare när hon tillskriver pojken känslor och motiv för
handlande, reflekterar över hans beteende och kommer med många förslag på
alternativt agerande. Vid reflektionerna utgår hon både från egna erfarenheter av
levt liv, egna ideal och etiska ställningstaganden samt allmänna kunskaper om
mänskligt beteende. Hon identifierar och expanderar på känslor, som hon
tillskriver Robert, och hon blir inte provocerad av vare sig de anspelningar på
sexuella fantasier eller självmordet som en möjlighet att lösa sina problem som
texten öppnar för. Hon har inte svar på alla frågor och söker vid ett par tillfällen
bekräftelse av intervjuaren på att det tema som efterfrågats faktiskt har
behandlats i novellen.