Den talande bokens poetik - Doria

29
Sverige har Statens folkhälsoinstitut (Winzer 2005) initierat en mängd
utvecklings- och forskningsprojekt under paraplybegreppet ”Hälsa och kultur”.
Kultur i vården har som mål att främja friskvårdsperspektivet och kan fungera
som ett komplement till den medicinska vården inom såväl vård som
rehabilitering och i olika slag av hälsofrämjande arbete. I Norden samarbetar
också flera utbildningsinstanser inom vård och omsorg 15 för att föra in kurser i
”kultur i vården” på alla utbildningsnivåer. Genom kultur i vården strävar man
efter att ge sinnlig stimulans via en mängd olika konst- och kulturupplevelser
och på så sätt ge livsglädje. Via en gemensam kulturupplevelse kan relationen
mellan vårdare och vårdtagare på ett boende för äldre eller personer med
funktionsnedsättningar stärkas och på så sätt också bidra till en bättre
vårdkvalitet. Målet för olika utvecklingsprojekt är att kultur på sikt kan bli en
kontinuerlig och given del av verksamheten inom t.ex. vården.
Trots att kulturens betydelse för människors välbefinnande så starkt lyfts fram
under flera decennier menar Färm (2004, 297) att det fortfarande är så att
personer med utvecklingsstörning generellt har ett mindre utbud av
fritidsaktiviteter att välja mellan än icke funktionshindrade. Hon menar
dessutom att de aktiviteter som vanligen erbjuds utvecklingsstörda är passiva
och lågstimulerande. Mycket av fritiden för utvecklingsstörda upptas av att vänta
– på måltider, på sjukgymnastik, på transport, på att få gå och lägga sig. När det
gäller skönlitteratur och funktionsnedsättningen utvecklingsstörning betonar
Färm att läsning av böcker enskilt eller i grupp också hos personer som lider av
nämnda handikapp fyller behov av att få drömma sig bort, att få intellektuell
stimulans eller gemenskap. Men valet av t.ex. skönlitteratur måste vara
åldersanpassat.
Forskning visar också att åldersanpassning av fritidsverksamhet är mycket viktigt för
motivationen. Det är inte bra att erbjuda typiska barnaktiviteter till vuxna personer. I
gruppbostäder finns ofta bara barnböcker och religiösa böcker, inga lättlästa böcker
för vuxna. Lika illa är det med videofilmer och att man vid sång- och musikstunder
sjunger barnvisor. (Färm 2004, 297)
Läsning ger en unik möjlighet att vidga sina vyer och ta del av andras
erfarenheter. Läsning ger möjlighet till att känna igen och att komma i kontakt
med det okända. För den begåvningshandikappade kan läsningen få en
kompenserande funktion eftersom han eller hon har få möjligheter att genom
egen aktivitet skaffa sig omvärlds- och mänskokunskap.
15 Norge, Finland och Sverige samarbetar i utvecklingsprojektet ”Kultur i vården” inom
den nordiska äldreomsorgen. Två parallella pilotprojekt har startats i Trelleborg och
Vasa i januari 2008. De ska resultera i nya modeller för hur man i vuxenutbildningen kan
använda kultur i vardagen i äldreomsorgen och därigenom uppnå en ökad livskvalitet
och ett ökat välbefinnande hos de äldre. Projektet förväntas också ge personalen mer
förståelse för kulturens roll i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Yrkesakademin i
Österbotten är koordinator för projektet.
(www.nordvux.net/download/3029/kultur_i_varden.pdf, läst 13.10.2009)