Den talande bokens poetik - Doria

88
samspel kallar Rosenblatt transaktion, och hon vill betona att både läsaren och
texten har en central roll i själva läsakten. Läsakten har en reciprok natur, menar
Rosenblatt. Med det avser hon att läsakten är en aktiv händelse, dessutom en
unik händelse. Hon beskriver transaktionen som en fram-och-tillbakarörelse där
textens värld och läsarens värld tränger in i varandra. Det är under denna ickelinjära
rörelse fram och tillbaka, som textens mening skapas:
Den ofta använda termen interaktion väcker föreställningar om två särskilda enheter
som inverkar på varandra som biljardklot. Transaktion saknar sådana mekanistiska
övertoner och gör det möjligt att koncentrera uppmärksamheten på det fram-ochtillbaka-gående,
spiralformade, icke-lineära och ständigt ömsesidiga inflytandet
mellan läsare och text under skapandet av mening. (Rosenblatt, 2002, 14; från
förordet till femte upplagan 1995)
Rosenblatt använder två begrepp, som är av särskild betydelse för min analys av
reception av talbokstext, nämligen efferent och estetisk läsning. Rosenblatt
menar att människor ”läser världen” i ett efferent-estetiskt kontinuum, dvs. läser
på olika sätt mer eller mindre litterärt. Gun Malmgren (2002, 11) 63 tolkar
Rosenblatts begrepp på följande sätt:
I läsningen av t.ex. en vetenskaplig rapport tvingas läsaren att fokusera på det
opersonliga och allmänna för att skaffa sig den information och handlingsberedskap
som läsningen syftar till, vilket leder till att de affektiva aspekter som textens ord
också frammanar undertrycks eller förskjuts till medvetandets marginaler. Effere på
latin betyder ”föra bort” eller ”ta med sig” och i den efferenta läsningen trängs det
personliga, intuitiva, känslomässiga, kreativa och tolkande förhållningssättet undan
till förmån för en mer bokstavligt inriktad opersonlig och allmän läsart. För att
”skapa” en dikt eller ett skådespel måste emellertid samme läsare vidga sin
uppmärksamhet så att den omfattar också det personliga och känslomässiga, som
frammanas genom orden och det sätt på vilket de förmedlas. När läsaren upplever
och genomlever de stämningar, scener och situationer som skapas genom
transaktionen sker en estetisk läsning.
Enligt Rosenblatt står den efferenta och den estetiska läsningen inte i
motsättning till varandra, men de utgör olika hållningar, eftersom läsaren går in i
läsningen med olika erfarenheter och olika syften.
Rosenblatt anser att traditionella undervisningsmetoder ofta gör skolelever och
studenter förvirrade, genom att de implicit uppmuntras till ett icke-litterärt,
efferent förhållningssätt – när det explicita syftet uppges vara estetisk läsning. I
Rosenblatts analys ingår enligt Malmgren (a.a. 12) den personliga läsningen
/…/ i en större läroprocess, som handlar om att vidga förmågan att reflektera
rationellt över känslomässiga reaktioner både i och utanför textvärlden. En sådan
läsning kan befrämja både en estetisk och en social känslighet och hjälpa till att
utveckla både det kritiska och det självkritiska omdömet.
63 I förordet till den svenska utgåvan av Literature as Exploration.