23.08.2013 Views

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

Den talande bokens poetik - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

229<br />

7.2.3 Grundläggande beskrivningar – undersökningsgruppens<br />

perspektiv<br />

De fältnära narrativen återfinns i bilaga 4d, som omfattar narrativ 37 till 40.<br />

Rösten skall vara vanlig och läsa på vanligt sätt!<br />

(Kvinna, undersökningsgruppen, inlevelsefull läsning)<br />

<strong>Den</strong> kvinnliga informanten ur undersökningsgruppen tycker att uppläsarens sätt<br />

att läsa fångade hennes intresse så att hon orkade lyssna till slut utan att börja<br />

tänka på annat, och det väckte en önskan hos henne om att få veta hur det gick i<br />

berättelsen sedan. En röst som är vanlig och som läser på alldeles vanligt sätt,<br />

som en riktig saga skall läsas är enligt informanten en bra röst. Informanten vill<br />

gärna känna igen rösten som läser, om den är bekant kan hon känna sig trygg<br />

och veta att att hon förstår. Informanten försöker använda röstestetisk<br />

terminologi (högt och lågt tonläge) för att diskutera metaperspektiv och beskriva<br />

hur hon själv skulle ha läst.<br />

Jag tycker inte om att höra på talkassetter, jag vill höra på musik!<br />

(Man, undersökningsgruppen, inlevelsefull läsning)<br />

<strong>Den</strong> manliga informanten ur undersökningsgruppen som fått lyssna på den<br />

inlevelsefulla inläsningen av novellen Chansen tycker inte om att höra på<br />

talkassetter, för han tycker inte om att läsa överhuvudtaget och lyssnar hellre på<br />

musik. Ändå blev han påverkad av den inlevelsefulla läsningen av novellen<br />

Chansen och tycker att han kunde leva sig in i berättelsen och förstå hur<br />

personerna kände och tyckte. I början var det nyfiket och glatt, men i slutet mera<br />

vemodigt. Informanten kan inte skilja formaspekten från innehållsaspekten. Det<br />

var sorgligt i slutet eftersom flickan inte lydde mamman, och därför upplevde<br />

han rösten som hård. Man skall vara lydig, man skall vara glad! När man är glad<br />

läser man med hög röst. Informanten uppfattar olika känslolägen i berättelsen<br />

men kan inte använda estetiska begrepp för att diskutera konstnärliga<br />

formaspekter. Han uppfattar frågan om tonläge som en fysiskt akustisk sak: om<br />

man har hörselskada så uppfattar man inte dova eller pipiga röster så bra. Han<br />

svarar på en konkretare nivå än avsett och när han får en fråga som han inte<br />

förstår gör han om den så att den skall bli meningsfull för honom.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!