Den talande bokens poetik - Doria

83
sådan transformativ process kan man till och med förändra en persons livsvärld,
menar Mezirov.
Schemateorier beskriver alltså några grundläggande aspekter på hur människor
bär sig åt för att tolka och förstå sina livserfarenheter, som i mitt avhandlingsarbete
handlar om att tolka och förstå fiktiva texter men som gäller också i det
verkliga livet. Här förenas också den förförståelse om tolkning, som jag tillägnat
mig via mitt arbete som psykolog med den förståelse jag har som
konstpedagogisk forskare. Genomgången av schemateorierna har visat hur stor
betydelse tidigare erfarenheter har för att hjälpa männiksor att skapa mening. Jag
vill med det forskningsprojekt jag redovisar i avhandlingen erbjuda speciellt
informanterna i undersökningsgruppen möjligheter till kontakt med
skönlitteratur för att ge dem läsupplevelser som i bästa fall utvecklar deras
kognitiva scheman. Jag förenar mig därmed med det emancipatoriska perspektiv,
som Mezirov diskuterar.
3.3 Reception i litteraturpedagogiskt perspektiv
Läsarens aktiva roll som texttolkare och meningsskapare är central för
receptionsforskningen. ”Läsaren” kan ses i vidare betydelse som en som tar del
av en konstnärlig produkt, som berättar om en fiktiv värld och gäller då också
för den som ser t.ex. på film, tv eller teater eller som lyssnar på en talbok. En
förförståelse i mitt avhandlingsarbete är att meningen med en text är något som
uppstår i mötet mellan texten och läsaren. En text är inte färdig förrän en läsare
har gett den sin respons. Gemensamt för de receptionsestetiker som redovisas
nedan är att de anser att mening bildas i läsakten som ett resultat av
konfrontation mellan läsarens erfarenheter och kunskaper i vid mening och
textens struktur och innehåll.
3.3.1 Wolfgang Iser och textens tomma rum
Wolfgang Iser (1926–2007) är kanske den oftast citerade företrädaren för
läsarorienterad receptionsestetik inom litteraturforskningen. Han skrev sina mest
kända böcker på 1970-talet men hans teorier om läsakten har fortfarande stort
inflytande på t.ex. den meddiktande litteraturpedagogiken, vars filosofi ligger till
grund för de intervjuer i form av litteratursamtal, som jag för med informanterna
i mitt forskningsprojekt. Iser (1978) tar utgångspunkt i ett dynamiskt
meningsbegrepp, där han ser på mening som ”the product of an interaction
between the textual signals and the reader’s act of comprehension” (a.a. 9), och
han menar därför att mening inte är ett objekt som skall definieras utan en
verkan som skall upplevas. För att beskriva hur det litterära verket blir till
laborerar han med termerna ”artistic pole” och ”aesthetic pole” (a.a. 21) i en
litterär text. Den konstnärliga texten utgörs av författarens text, det han eller hon
har skrivit, medan den estetiska texten utgörs av texten såsom läsaren tolkat den.