Den talande bokens poetik - Doria

257
Østern (se bl.a. 2002/2003, 2004, 2008, 2009, 2010) i hennes teori om den
aktiva, estetiska responsen, som har en existentiell dimension, utgör
referensramen för det konstpedagogiska, didaktiska perspektivet.
Ricoeur skriver i Time and Narrative (1984) om det estetiska perspektivet som
en trefaldig mimesis: Våra liv är inskrivna i tiden, inte ännu berättade men de
existerar i tid. (Detta är mimesis 1, prefigurationen.) Mimesis 2 utgörs av
berättelsen om vårt liv, som muntligt berättad eller som ett nerskrivet verk
(figurationen). Mimesis 3 är lyssnarens reception och tolkning av berättelsen
(refigurationen). I mimesis 3 är alltså receptionen i fokus, men inläsningen som
en del av mimesis 2 har också betydelse. Østern och Hannah Kaihovirta-Rosvik
(2010, 11) diskuterar hur en estetisk tillnärmning till lärande kan kopplas till
estetik som ett filosofiskt begrepp: ”... the challenge to education can be
formulated as a question about how an individual’s experience can be
acknowledged and transformed in a meeting with new knowledge, in a meaningmaking
process.”
Litteratursamtalen, i den form som Chambers (1994) beskrivit dem och som
påminner mest om de intervjusamtal jag förde med informanterna, kan alltså
utmynna i nyskapande möten, där värld efter värld öppnar sig oändligt och där
läsaren eller lyssnaren lämnar mötet som en förändrad person, om läsaren får
möjlighet att berätta om och reflektera över sin läsning. Genom att reflektera
över sina egna upplevelser och tankar och sätta ord på dem får eleven eller
läsaren eller lyssnaren i bästa fall en förtätad livsupplevelse och en starkare
identitet. Østern och Kaihovirta-Rosvik (a.a. 9–11) menar att den estetiska
tillnärmningen till undervisning öppnar upp för en didaktisk diskussion och
dialog om kvalitet: ”What is the difference that makes a difference in arts
education?” och ”What qualitatively makes a difference?”. När det gäller unga
vuxna med funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning menar jag att det
inte är så viktigt att träna deras ordavkodningsförmåga och ytliga läsförståelse,
utan att man via att stärka deras kompetens att göra tolkande läsningar indirekt
kan påverka deras livsvärld. I mitt avhandlingsarbetet har litteratursamtalen varit
lärsituationer, som tillfört livskvalitet speciellt tydligt för undersökningsgruppens
informanter. Ett resultat som forskningen på sikt kan bidra med kan
således vara att förändra livskvaliteten mot mera värdighet för unga vuxna med
funktionsnedsättningen lindrig utvecklingsstörning genom erövrande av litterär
kompetens.
Sammanfattning
Med diskussionen i avsnitt 8.2 anser jag att de tre olika teoretiska perspektiven
på reception av talbokstext, som jag valde som forskarlinser i mitt
avhandlingsarbete, har visat sig fungera. De tre perspektiven, nämligen
röstperspektivet, lyssnarperspektivet och meningsperspektivet har försett mig
med teoretiskt laddade begrepp, som jag använt i analysen av mitt empiriska