Den talande bokens poetik - Doria

40
funktionsnedsättning är förhindrad att läsa tryckt text. Berättigade att låna
talböcker är enligt lagen därför förutom synskadade och blinda en lång rad andra
personer med funktionshinder av olika slag, bl.a. utvecklingstörning (se
inledningskapitlet). (Celia 2010; TPB 1998, 29)
Talboken får inte säljas till privatpersoner utan lånas på speciella bibliotek. I
Finland är det De synskadades bibliotek Celia, som har hand om
talboksproduktion och talboksutlåning 20 (Celia 2003). I Sverige har TPB 21
samma funktion men det finns också andra aktörer, som av Sveriges regering har
getts tillstånd att producera talböcker (t.ex. Specialpedagogiska
skolmyndigheten, tidigare Specialpedagogiska Institutet, som enligt skollagen i
Sverige ansvarar för anpassade läromedel i grundskola och gymnasium och
Inläsningstjänst AB 22 , som producerar mest inläst material i Sverige). Sverige
skiljer sig också från övriga Norden genom att utlåningen av talböcker kan ske
via allmänna bibliotek, men även där får talböcker lånas endast av kunder som är
läshandikappade. (Hildén 2005; Minna von Zansen 23 , personlig kommunikation
februari 2009.)
Ljudböcker produceras av olika bokförlag och är därmed en kommersiell
inspelning av en bok. De säljs till vanliga bibliotek och vilka kunder som helst
kan låna dem där. Ljudböcker säljs också i bokhandeln jämsides med vanliga
böcker (Nilsson 2001; Wegelius 2008). Ljudboken kallades tidigare för
kassettbok för att skilja den från talboken, men kassettformatet har frångåtts till
förmån för andra modernare digitala format (se närmare under rubrik 2.1.4). En
alternativterm är därför cd-bok eftersom det mest använda formatet när
ljudboken började lanseras av bokförlagen var cd-formatet. I dag säljer många
bokförlag sina ljudböcker över Internet, varifrån man kan ladda ner dem direkt i
mp3-format. En anglosaxiskt inspirerad term för ljudboken är audiobok medan
den tyskinspirerade termen är hörbok (Nilsson 2001). På finska används termen
äänikirja för både talboken och ljudboken, vilket är förvirrande. Tidigare
20
Biblioteket för synskadade har betjänat blinda och svagsynta i Finland sedan år 1890
och har varit ett statligt specialbibliotek sedan 1978 (Keravuori 1990). Namnet Celia fick
biblioteket år 2001 efter sin grundare Cely Mechelin.
21
TPB är sedan 1980 en statlig myndighet, som lyder under Kulturdepartementet (TPB
1998).
22
Inläsningstjänst Ab har avtal med en mängd bokförlag nationellt i Sverige men också
internationellt (http://www.inlasningstjanst.se/om_oss/index.asp). Inläsningstjänst AB
har också en filial (på Lärum) i Vasa i Finland sedan 2005. Förlaget använder oftast
kända skådespelare som inläsare. Den första läroboken, som lästes in för den
finlandssvenska marknaden, var en lärobok i kemi och Mark Levengood var inläsare
(personlig kommunikation med Oscar Burman, september 2005).
23
Minna von Zansen är servicechef på Celia och handhar även svenska ärenden på
specialbiblioteket.