Den talande bokens poetik - Doria

107
Han är också utan pengar och måste söka sig till socialbyrån för att få hjälp. Där
känner han sig inte hemma med ”de andra miserabla människorna, som sitter
slöa och slappa i stolar och väntar på att bli förhörda av socialarbetaren” (citat ur
texten, Almqvist 1996, 117 ). Så han går ut därifrån med oförrättat ärende och
söker sig till ett kafé. Den unga servitrisen där behandlar honom vänligt och han
blir smått förälskad i henne. När hennes pojkvän kommer in och hälsar på blir
Robert besviken och svartsjuk och börjar fantisera om hur han skär halsen av
henne med en stilett, som han har i fickan och som han av en slump hittat på
toaletten i socialbyrån. Resten av berättelsen ställer Robert inför moraliska
dilemman, som han inte klarar av att lösa på ett positivt sätt. Han rånar kassan på
kaféet där flickan arbetar och när han blir rädd för att hon skall ge hans
signalement till polisen går han in på ett varuhus och stjäl en jacka för att ändra
på sitt yttre. Han glömmer pengarna i fickan på sin gamla rock, och när han skall
betala på McDonalds har han inga pengar. Berättelsen får sin upplösning när
Robert rusar tillbaka till varuhuset men finner att pengarna är borta. När
expediten frågar om han behöver hjälp med någonting lämnar han tillbaka
jackan som han stulit och säger att stilen på jackan inte passar honom. Expediten
upptäcker att stöldmärkningen är bortpetad och när Robert rusar ut börjar
tjuvlarmet pipa, eftersom han har alarmbrickan i byxfickan. Novellen slutar med
att Robert jagas av vakterna. Han har gjort sig skyldig till både väpnat rån och
stöld, men har i slutet ändå ingenting. Han sitter på kajen och stirrar ner i det
svarta vattnet och gråter. (Texten till Rånet finns i bilaga 1c.)
Novellen Rånet presenterades för lyssnargrupperna i dels en traditionell
uppläsning utan ljudeffekter och dels i en effektsatt version. Den första
uppläsningen kallar jag i mitt arbete för en naken uppläsning och kodar den med
bokstaven N. Den effektsatta versionen kodar jag som bokstaven E.
Effekturvalet gjordes av Tauno Nummenpää och Bertel Lindell på uppdrag av
Studio FsR och genomfördes av Eija Savolainen och Bertel Lindell. Den
konstnärliga personalen hade valt att lägga ljudeffekterna som en ljudmatta, som
nästan kontinuerligt fanns som ett bakgrundsljud inläsningen igenom.
Ljudmattan börjar strax innan rubriken är läst och de ljud man hör är realistiska
och finns i de olika miljöerna som presenteras i texten. I början när novellens
huvudperson rör sig ute på gatan hör man trafikljud och billjud som panorerar
från höger till vänster och tvärtom i högtalaren, när han kommer in på
socialbyrån ackompanjeras texten av sorl från mänskligt prat, babyskrik och
skrivmaskinsknatter. I varuhuset tutar högtalarna ut dagens erbjudanden på
finska, kassaapparaterna används, barn tjatar på sina mammor. I kaféet hör man
sorl av mänskor och kaffekoppsslammer, på toaletten spolar vatten osv. När
huvudpersonen springer undan vakterna från varuhuset, där han stulit en jacka,
hör man de springande stegen och ute på gatan hör man skrikande bromsar från
bilar, som måste tvärstanna för att inte köra på honom. Bromsljuden slutar i
något man kunde föreställa sig som kraschljud när bilar krockar.