Den talande bokens poetik - Doria

92
som en del av produktionsprocessen, i en dubbelhermeneutisk förståelse som
tolkning av tolkning). Ricoeur skriver att i mimesis 3 finns möjlighet till ett
nyskapande möte i receptionen. Detta nyskapande möte med konstuttryck kan
jämföras med den existentiella nivån i både Rosenblatts och Langers beskrivning
av den betydelse kompetent läsning av litteratur kan bidra med.
3.4.1 Transformativ estetisk teori
John Dewey (1934/1980) har i Art as Experience dryftat vad en estetisk
erfarenhet är. Han tillägger olika erfarenheter stor betydelse som material för
bearbetning genom transformationer, som kan leda till att vardagserfarenheter
transformeras till estetisk erfarenhet. Det finns alltså inte något färdigt uttryck på
förhand, utan uttrycket blir till under den transformativa processen. Inkeri Sava
(1994) har konstruerat en modell som beskriver en konstnärlig läroprocess som
en serie transformationer i ett cykliskt förlopp. Transformationerna i processen
kan beskrivas som en serie bearbetningar fram mot det uttryck som blir resultatet
av den konstnärliga processen. Under processen är den skapande personen i
dialog med sig själv, med andra, med läraren, med tekniken inom vald genre.
Det sker ett medvetandegörande dels metaforiskt på konstens språk, dels verbalt
genom att individen kan artikulera sin förståelse. I Savas tolkning av
transformation är begreppet avsett att dels beskriva en serie
formtransformationer i den konstnärliga processen, men dels är transformationen
en insikt som förändrar individens förhållande till någon aspekt av verkligheten.
3.4.2 Aktiv estetisk respons som didaktiskt vägledande begrepp
Inspirerad av Isers receptionsestetik har Østern (2002/2003) konstruerat ett
poetiskt och didaktiskt begrepp kallat aktiv estetisk respons (Figur 4).
Østern beskriver den aktiva estetiska responsen som en estetisk bearbetning av
en impuls eller en idé genom att individen förstorar, förminskar, stiliserar eller
förvränger. Det skapande arbetet karakteriseras av en allvarlig lekfullhet,
laboration med form för att finna det uttryck som ger mest mening. En aktiv
estetisk respons har därmed en existentiell dimension. En estetisk fördubbling är
karakteristisk för en aktiv estetisk respons i litteratur och drama 64 . Den estetiska
fördubblingen omfattar transformationer i tid (verklig tid till fiktiv tid), i rum
(verkligt rum till fiktivt rum), i roll (person till roll) och slutligen byggande av en
intrig genom återanvändning av olika element av erfarenhet, minnen,
64 Jämför med Janek Szatkowski (1985) om fördubbling. Donald Winnicott (1995)
använder begreppet det tredje rummet för att markera en period i barnets utveckling när
barnet börjar skilja mellan inre och yttre värld bl.a. genom att fantisera.