Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Maria Lettberg
Jag har tidigare konstaterat att Pletnev framhäver ändarna på nästan alla
arpeggiolinjer i vänster hand i takterna 192–212. Detta bildar ett mycket stabilt
underlag för utveckling av accelerando och crescendo poco a poco.
I takterna 213–221 fortsätter Pletnev att markera oktaverna i basen i vänster
hand genom att spela dem tenuto samt genom att utföra pedalväxling efter
dessa. Det råder inget tvivel om att den stabilitet, med vilken harmonins bas
träder in, utgör en grund för dynamisk styrka och därigenom för en fin
klangvolym. Tremolo i detta fragment (från takt 213) spelar Pletnev inte
tonstarkt, utan han ”sparar” dynamisk styrka till kulminationen i takterna 219–
221.
Reprisen framför Pletnev i expositionens anda, med lika stor koncentration och
med samma nyanser. Tre drillar i takterna 256–257 hörs som en lång slocknande
drill. Efter en kort paus i takt 258 fortsätter drillarnas lätta tindrande
oupphörligt fram till slutet på takt 270, där Pletnev utför ett förbluffande
fladdrande av drillar genom att spela dessa accelerando + crescendo (ex 21).
Exempel 21
takterna 269–270
97