06.09.2013 Views

Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Maria Lettberg 127<br />

differentiering <strong>av</strong> fraserna och vissa motiv med hjälp <strong>av</strong> cesurer, konservativ<br />

pedal, obetydliga tempoväxlingar uppfattas denna rytmiska oklanderlighet<br />

också som ”antiskrjabinism”. Det viktigaste i hantering <strong>av</strong> <strong>Skrjabins</strong> rytmik är<br />

alltså inte att ignorera hans rytm, utan att rätt förstå och använda den.<br />

Nästa fråga, som rör <strong>Skrjabins</strong> stil, är artikulation i sonat nr 10, vars text är<br />

mättad <strong>av</strong> all slags anvisningar – legato, tenuto, staccato. Det räcker med att<br />

lägga märke till att de bågar som finns i nottexten i denna sonat, huvudsakligen<br />

är fraseringsbågar. I egenskap <strong>av</strong> sådana hänvisar de till uppbyggnad <strong>av</strong><br />

frasering, men på intet sätt till artikulation. I fråga om behandling <strong>av</strong> olika<br />

artikulationsnyanser som staccato ( ), staccato tenuto ( ) och enkelt tenuto ( )<br />

följer Horowitz mycket flyktigt tonsättarens anvisningar, likaså Neuhaus och<br />

Ogdon, medan Pletnev och Hamelin upphöjer dessa till den absoluta graden <strong>av</strong><br />

viktighet.<br />

De flesta interpreterna, som exempelvis Horowitz 111, Sofronitskij 112 och<br />

Volodos 113, använder sig <strong>av</strong> det för Skrjabin typiska spelsättet att inte samtidigt<br />

anslå de klanger som skulle spelas simultant. Neuhaus 114, Pletnev 115,<br />

Hamelin 116 och Volodos 117 arpeggierar ofta ackord, vilket var så signifikativt för<br />

<strong>Skrjabins</strong> pianospel.<br />

Klangbild, det som innefattar framförandets dynamik och balans i fakturen, är<br />

en <strong>av</strong> de viktigaste aspekterna för förståelse <strong>av</strong> <strong>Skrjabins</strong> stil. I samband med<br />

klangbalansen bör man också utmärka oklanderlig fördelning <strong>av</strong> klangvolymen<br />

hos Sofronitskij 118 och Pletnev 119. Jag vill speciellt lyfta fram ljudpaletten hos<br />

Volodos. Han har kommit mycket nära <strong>Skrjabins</strong> klang, denna levande klang<br />

med dess färgglädje och eteriska karaktär. Volodos har, i likhet med Sofronitskij<br />

och Pletnev, en personlig, mycket intim relation till klangen. Här kan man<br />

verkligen tala i <strong>Skrjabins</strong> termer såsom ”mycket ömt”, ”oskuldsfullt”, ”i öm<br />

berusning”, ”i glad begeistring”, ”glänsande” etcetera. Genom sin omsorgsfulla<br />

111 Se s. 50f.<br />

112 Se s. 36 och 38.<br />

113 Se s. 112f och 119.<br />

114 Se s. 28.<br />

115 Se s. 88, 93 och 95.<br />

116 Se s. 117.<br />

117 Se s. 117.<br />

118 Se <strong>av</strong>snitt 2.2.1.<br />

119 Se <strong>av</strong>snitt 2.4.1.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!