Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Maria Lettberg 127
differentiering av fraserna och vissa motiv med hjälp av cesurer, konservativ
pedal, obetydliga tempoväxlingar uppfattas denna rytmiska oklanderlighet
också som ”antiskrjabinism”. Det viktigaste i hantering av Skrjabins rytmik är
alltså inte att ignorera hans rytm, utan att rätt förstå och använda den.
Nästa fråga, som rör Skrjabins stil, är artikulation i sonat nr 10, vars text är
mättad av all slags anvisningar – legato, tenuto, staccato. Det räcker med att
lägga märke till att de bågar som finns i nottexten i denna sonat, huvudsakligen
är fraseringsbågar. I egenskap av sådana hänvisar de till uppbyggnad av
frasering, men på intet sätt till artikulation. I fråga om behandling av olika
artikulationsnyanser som staccato ( ), staccato tenuto ( ) och enkelt tenuto ( )
följer Horowitz mycket flyktigt tonsättarens anvisningar, likaså Neuhaus och
Ogdon, medan Pletnev och Hamelin upphöjer dessa till den absoluta graden av
viktighet.
De flesta interpreterna, som exempelvis Horowitz 111, Sofronitskij 112 och
Volodos 113, använder sig av det för Skrjabin typiska spelsättet att inte samtidigt
anslå de klanger som skulle spelas simultant. Neuhaus 114, Pletnev 115,
Hamelin 116 och Volodos 117 arpeggierar ofta ackord, vilket var så signifikativt för
Skrjabins pianospel.
Klangbild, det som innefattar framförandets dynamik och balans i fakturen, är
en av de viktigaste aspekterna för förståelse av Skrjabins stil. I samband med
klangbalansen bör man också utmärka oklanderlig fördelning av klangvolymen
hos Sofronitskij 118 och Pletnev 119. Jag vill speciellt lyfta fram ljudpaletten hos
Volodos. Han har kommit mycket nära Skrjabins klang, denna levande klang
med dess färgglädje och eteriska karaktär. Volodos har, i likhet med Sofronitskij
och Pletnev, en personlig, mycket intim relation till klangen. Här kan man
verkligen tala i Skrjabins termer såsom ”mycket ömt”, ”oskuldsfullt”, ”i öm
berusning”, ”i glad begeistring”, ”glänsande” etcetera. Genom sin omsorgsfulla
111 Se s. 50f.
112 Se s. 36 och 38.
113 Se s. 112f och 119.
114 Se s. 28.
115 Se s. 88, 93 och 95.
116 Se s. 117.
117 Se s. 117.
118 Se avsnitt 2.2.1.
119 Se avsnitt 2.4.1.