Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Maria Lettberg 144
Men eftersom Skrjabins musik kan utlösa flera interpretativa varianter ligger
uppgiften att lösa det interpretativa problemet helt på uttolkarens individualitet,
dennes förmåga att ge ett intellektuellt och psykologiskt gensvar på Skrjabins
musik.
I detta sammanhang vill jag ta upp en mycket viktig aspekt på
interpretationsanalys över lag, nämligen huruvida analysen är subjektiv. Trots
att en analytiker bemödar sig om att vara objektiv förblir dennes iakttagelser
och slutsatser subjektiva, ty de är en enskild individs synpunkt på ett audiomaterial.
När jag lyssnade på och jämförde olika inspelningar av Skrjabins
sonat nr 10 gjorde jag naturligtvis, avsiktligt eller oavsiktligt, min egen
interpretation av det jag hörde och jämförde den med nottexten, som jag faktiskt
också tolkade. En musikanalys av den här typen är alltså i viss mån subjektiv.
Men på frågan som jag ställde till mig själv, om det inte vore lämpligare att
använda en ”mera objektiv” teknik vid sådan analys, svarade jag ”absolut inte”.
Mitt kategoriska ställningstagande på denna punkt skulle jag vilja motivera med
att musiken är skapad av människor och för människor. Varje musikverk
förutsätter en musikers subjektiva interpretation och ett framförande förutsätter
publikens subjektiva mottagande.
Å andra sidan är skillnaden i uppfattningsförmågan hos två enskilda individer,
även om de har olika förutsättningar och påföljande upplevelser, nästan
obetydlig i jämförelse med den skillnad som finns mellan uppfattningsförmågan
hos en människa och en dator. Varje musikutförande innehåller en del
oriktigheter, som vi människor inte alltid betraktar som fel eller rätt. En dator
är kapabel att fixera ojämförligt fler parametrar, men den kan inte ”lyssna” till
musiken ur en människas perspektiv. Datorn kan inte heller analysera den
fysiska sidan av musikutförandet i kontexten av åhörarens sinnesförnimmelse.
I ett kort kapitel av min avhandling presenterar jag min egen syn på den
problematik som rör interpretation av Skrjabins pianomusik. Mitt resonemang
och mina ståndpunkter grundas på min egen konsertpraxis. Här vill jag notera
att den praktiska förberedelsen för framförandet av ett musikverk är helt dold
från publiken som endast hör resultatet – det levande framförandets
interpretation eller ett utförande dokumenterat på en CD-skiva.