Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...
Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...
Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Maria Lettberg 124<br />
Berlin och trots att han undervisade i pianospel vid Moskvakonservatoriet och<br />
på Ekaterinainstitutet och hade lärlingar som skulle föra hans pianistiska<br />
principer vidare, upphörde tonsättarens pianistiska konst med hans död.<br />
Här upprepades nog historien med kompositören Skrjabin, som inte fick några<br />
efterföljare eller efterlämnade någon skola, utan enbart fick efterbildare <strong>av</strong> sin<br />
konst. Visserligen var det möjligt att rent tekniskt bemästra <strong>Skrjabins</strong><br />
tonsättarstil. Att anamma hans extremt subjektiva inre värld var däremot en<br />
orealistisk uppgift. Hos Skrjabin var musiken mycket intimt kopplad till hans<br />
existentiella tillvaro och utgjorde blott en återspegling <strong>av</strong> den. Det fanns<br />
knappast någon annan tonsättare, som hade sådan relation till sin skapande<br />
verksamhet. Med utgångspunkt i detta postulat kan vi dra följande slutsats: för<br />
att skapa som Skrjabin måste man tänka och känna som han.<br />
Efterbildare brukar tyvärr snabbt försvinna, eftersom de inte har något nytt att<br />
säga å ena sidan, och för att en efterbild inte kan ersätta ett original å andra<br />
sidan. Att imitera <strong>Skrjabins</strong> pianistiska stil var förmodligen omöjligt på grund <strong>av</strong><br />
dess originella och subjektiva prägel samt <strong>Skrjabins</strong> speciella ställning bland<br />
andra samtida interpreter. Dåtidens allmänhet eftersträvade Rachmaninovs<br />
realism, 98 som kännetecknades <strong>av</strong> exakthet, stilistisk renhet, stabilitet och en<br />
interpretation som övertygar.<br />
3.2 Vilka stilistiska drag från <strong>Skrjabins</strong> pianistiska<br />
arsenal har iakttagits i analyserade<br />
<strong>interpretationer</strong>?<br />
Låt oss övergå till begreppet ”<strong>Skrjabins</strong> stil”. Här bör man differentiera två olika<br />
begrepp: den stil som indentifierar <strong>Skrjabins</strong> sätt att framföra sina egna kompositioner<br />
och det sätt, på vilket vi idag tror att man ska framföra <strong>Skrjabins</strong><br />
musik. För att kunna hitta samband mellan de två begreppen är det viktigt att<br />
framför allt göra klart för sig vad som är grundläggande för bägge definitioner.<br />
<strong>Skrjabins</strong> pianistiska grundprinciper har jag redan behandlat i första kapitlet <strong>av</strong><br />
98 Man bör ännu en gång poängtera att begreppet ”Rachmaninovs realism” används i Ryssland i kontext <strong>av</strong><br />
början <strong>av</strong> 1900-talet. Denna ”realism” är i viss mån motsats till Leszetyckis maniererade salongsstil.
Change language