Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...
Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...
Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Maria Lettberg<br />
fullständig, bokst<strong>av</strong>lig genomläsning <strong>av</strong> nottexten och som sätter tonsättarens<br />
musikaliska värld över interpretens personliga, subjektiva lidelser. Den<br />
konstnärliga uppgiften, att ge ett objektivt uttryck åt musikverkets innehåll,<br />
står på första plats. Interpreterna distanserar jagets frihet från ”ren musik”.<br />
Med de ”subjektiva” interpreterna menar jag de pianister, som strävar efter att<br />
återge den musikaliska gestalten <strong>av</strong> en nottext genom prisman <strong>av</strong> sin egen syn<br />
på musik och sina egna lidelser som samstämmer med framfört verk. Denna<br />
stil kännetecknas <strong>av</strong> frihet i framförandet <strong>av</strong> nottexten, subjektivism och<br />
individualism i interpretationen. Det är viktigt att inte bara objektivt återge<br />
musik utan också interpretera den, visa sin egen uppfattning om musikverket.<br />
Till denna kategori räknar jag de pianister som interpreterar <strong>Skrjabins</strong> musik<br />
”radikalt subjektivt”, det vill säga, på gränsen till ”extremt psykologiskt”, där<br />
strävan att skapa en sinnesstämning dominerar på bekostnad <strong>av</strong> tonsättarens<br />
föredragsanvisningar. Sådan interpretation definierar jag som ”mystisk”.<br />
2.1.1 Heinrich Neuhaus<br />
Heinrich Neuhaus är en betydande interpret <strong>av</strong> <strong>Skrjabins</strong> pianoverk, en legendarisk<br />
pedagog vid Moskvakonservatoriet. Bland hans elever finns världsberömda<br />
pianister som till exempel Svjatosl<strong>av</strong> Richter, Emil Gilels och Radu<br />
Lupu. Neuhaus har spelat in flera pianoverk <strong>av</strong> <strong>Alexander</strong> Skrjabin, bland<br />
annat sex sonater – nr 1, nr 3, nr 5, nr 7, nr 9 och nr 10.<br />
Neuhaus börjar sonat nr 10 i ganska livligt tempo, som från och med takt 9<br />
stegras ytterligare. Allegro-satsen spelas mycket snabbare än exekutörens<br />
reella tekniska förutsättningar tillåter. Konsekvenserna <strong>av</strong> allt detta blir att<br />
hälften <strong>av</strong> alla sextondelar i den kromatiska linjen <strong>av</strong> Allegrots första tema helt<br />
enkelt försvinner. Reprisen verkar lite lugnare, även om det i takterna 256–270<br />
inträffar ett moment <strong>av</strong> panikartad exaltation i samband med att fakturen blivit<br />
mera komplicerad.<br />
Vad beträffar klangbalansen hos Neuhaus så förlorar han ibland kontrollen<br />
över detaljerna i klangbilden på grund <strong>av</strong> sin allmänna nervositet. Här uppstår<br />
en kedjereaktion – en tillfällighet ger upphov till en annan och så vidare. I viss<br />
mån kunde detta kallas för en improvisation eller snarare en kaotisk<br />
26
Change language