Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Maria Lettberg
Den motsatta tolkningen går ut på att detta tema spelas extremt snabbt, ibland
till och med accelerando. Kromatismerna passeras i all hast, nästan glissando,
så att lyssnaren faktiskt inte har en chans att uppfatta melodins struktur. På
detta sätt framförs det här temat av exempelvis Heinrich Neuhaus. Hos Szidon
klingar Allegrots första tema sorgligt, espressivo, till och med resignerat. Efter
en dynamisk sänkning till ett reellt p – ”point 0” – i takt 45 spelar Szidon
crescendo, som följs av subito diminuendo i takt 50 (ex.4).
Exempel 4
takt 50
Med det melankoliska temat i takterna 51–52 kontrasterar de scherziösa takterna
53–54 (analogt takterna 57–58). Vänster hand spelar mycket färgstarkt här
och imiterar fagott genom att spela staccato utan pedal.
Trots att inspelningen gjordes i en studio, är den inte helt perfekt. I takt 54 hörs
exempelvis tonen g istället för den i nottexten angivna tonen giss (ex 5).
Exempel 5
takt 54
Takt 70 avrundar Szidon, vilket man faktiskt ska göra i slutet av en fras.
Därefter gör han en paus. Allt detta stämmer exakt med anvisningarna i texten.
Sedan framträder ett nytt, kontrasterande material i mf.
Allegrots andra tema klingar mycket enkelt, utan manierism. Szidon spelar
detta mycket uttrycksfullt, flytande och samtidigt med balans. Rörelsen är riktad
mot tonen fiss, varefter frasen avrundas genom diminuendo (ex 6).
68