Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

3.3 Min personliga syn på interpretation
av Skrjabins musik
Maria Lettberg 130
Det finns en viss konflikt mellan musikvetenskaplig analys, som utövas av ickespelande
musikforskare, och exekutörernas interpretativa praxis. Den första
gruppen har bestämda, ofta dogmatiska uppfattningar om hur ett visst musikverk
skall utföras, den andra förespråkar frihet i interpretationen och minimala
teoretiska inslag i genomläsningen av nottexten. 127
Jag har i minnet bevarat en diskussion med en professor i musikanalys. Han
påstod, att de pianister som anslår dominanten svagare än subdominanten, när
de spelar följden S - D - T, inte förstår det de spelar. I formellt hänseende har
han naturligtvis rätt, men ändå inte. För en exekutör är det inte tillräckligt att
veta, att en sats består av ett antal olika motiv och avslutas med en absolut
kadens. En musiker behöver tänka igenom och uppleva den betydelse som denna
sats har i kontexten av musikverket. Alla detaljer, såsom tempot, klangen,
fakturen och agogiken ger ju en mängd olika möjligheter för interpretation av
samma fras.
Situationen beträffande interpretation av Skrjabins musik är ännu mer
komplicerad, eftersom musikforskarna fortfarande är oense i fråga om klassificering
av Skrjabins harmonier och former, 128 medan interpreterna försvarar
”sin egen Skrjabin” och sätter sig emot andra annorlunda interpretationer.
Jag kan inte föreställa mig min egen utförandepraxis utan musikalisk analys
som en del av förberedelsen, d v s instuderingen av ett musikverk. Detta gäller
förresten inte bara Skrjabins musik, utan också över huvud taget all av mig
utförd musik. Jag håller inte med mina kollegor exekutörer om att verkets
musikaliska analys inte är mer än ett specifikt område inom musikvetenskapen
och föga användbart i utförandepraktiken, speciellt när det gäller utförande av
Skrjabins musik, där allt är så spontant och mystiskt.
127 För vidare resonemang om detta problem se John Rink, Analysis and (or?) Performance, i Musical
Performance. A Guide to Understanding. Edited by John Rink. Cambridge University Press 2002.
128 Se N. A. Andreeva, Tvortjestvo pozdnego Skjrabina v kontekste estetiko-filosofskich idej russkoj
kultury natjala XX veka. Diplomnaja rabota. Moskovskaia gosudarstvennaja konservatorija imeni
Tjajkovskogo, kafedra teorii musyki. Moskva, 2001, s. 96–205.