Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Maria Lettberg
en en anhängare av Nietzsche 43, Trubetskoj 44 eller madam Blavatsky 45? Var
han en filosof, en teosof, en ateist eller en symbolist? Var för sig verkar de här
epiteten nog litet hårdragna och pretentiösa, men tillsammans ger de en mycket
mångsidig föreställning om Skrjabin som tonsättare, Skrjabin som skapare.
På samma sätt, mycket försiktigt och observant, bör man även behandla tonsättarens
egna anteckningar. Det är väldigt viktigt, att försöka förstå karaktären
av och avsikten med Skrjabins anteckningar, varje gång man vänder sig till
dessa. Här finner vi en brokig bild av Skrjabins skapardrift – från rationella,
filosofiska funderingar över innersta väsen av världens uppkomst, tankar om
tillvaron, om rollen av människans medvetenhet i världsförloppet, om den fria
skapandeprocessen till intima psykologiska sökanden med dess yttringar i
estetiska teckningar-skisser, som liknar symbolisk konst.
Som antites till det existentiella dilemmat, tillvaron, uppställde Skrjabin sin idé
om processen av det fria skapandet. Skapandeelementet hade en global, ekumenisk
betydelse hos Skrjabin, där en process av musikskapande motsvarade
de förhållanden, som finns i hela universum. Sabaneev har mycket träffande
formulerat Skrjabins ”teori”: ”… hans skapande föreföll honom likt världens
process… Människans mikrokosmos återspeglade i sitt skapande världens
mikrokosmos – och lagarna var samma.” 46
Skrjabins skapartanke berikades oavbrutet med associativa filosofiska funderingar
av existentiell karaktär. ”Rum och tid är skapandets former, förnimmelse
är dess innehåll. Vi kan enbart hävda vår andliga verksamhet, som skapar
världen”, så skrev Skrjabin i sina anteckningsböcker. 47 I skapandet såg tonsättaren
en yttring av en högre makt: ”Gud är en symbol för skapargrund, och
symbolen för själva skapandeprocessen är inkarnation, förmänskligande… Så
även en tonsättare förmänskligar de upplevelser och emotioner som tillkommer
43
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt följande verk av F. Nietzsche: Also sprach Zarathustra och Die
Geburt der Tragödie.
44
Sergej Nikolajevitj Trubetskoj (1862–1905) var rysk filosof och politiker. Hans idealistiska filosofi har en
konception, som ligger närmast Dantes idé att den gudomliga kärleken är världens drivande kraft.
45
Helena Blavatsky (1831–1891) var grundarinnan av det Teosofiska samfundet. Hennes verk, boken
Секретная доктрина (Den hemliga läran) i fyra volymer, är ett av de första försöken att presentera de
originella orientaliska religionerna och dess idéer om ”karma” och ”reinkarnation” för västerländskt
samhälle och att förvandla dessa idéer till en teosofisk doktrin.
46
Sabaneev 1925, s. 221.
47
А. Skrjabin 1919, Zapiski. Ingår i Russkie Propilei: Materialy po istorii mysli i literatury 1919, volym 6,
s. 147.
18